Close

Bedömning

När vi som handledare och medbedömare ska göra en bedömning av ett gymnasiearbete så gör vi egentligen en värdering av om en elevs förmågor är på en sådan nivå att eleven kan bedömas vara högskoleförberedd. Bedömningen i samband med gymnasiearbetet kan liknas vid en kvalitativ bedömning av elevens förmågor både under men också vid slutet av en resa. Detta trots att de specifika kraven på processbedömning som fanns i det tidigare Projektarbetet inte längre finns kvar. Som handledare kan vi säga att vi ser, läser och tolkar de olika delarna och bedömer om de fungerar som en helhet. Det som inte finns med i Skolinspektionens analys är den bedömning som handledarna gör i samband med övriga delar av gymnasiearbetet. Denna del tycker vi dock fortfarande är en väsentlig del av gymnasiearbetet och gymnasiearbetet är en av få delar av dagens gymnasieutbildning som på allvar kan sägas kännetecknas av den både populära men också något ofullständigt definierade formativa bedömningen.

Skolinspektionens utvärdering av gymnasiearbeten i form av skriftliga rapporter från Ekonomiprogrammet samt Naturvetenskapsprogrammet 2015 är intressant i samband med detta. Man bad representanter för högskolan ta fram kriterier för bedömning utifrån vad de som representanter för den akademiska nivån ansåg vara önskvärda kvaliteter och förmågor. Därefter bad man erfarna handledare bedöma totalt 421 uppsatser och såg att det fanns stor spridning. Vissa saker som begreppsanalys och teorianknytning samt källkritiska reflektioner bedömdes generellt som mindre bra i en ganska stor del av uppsatserna.[6] Trots detta hade de bedömts som godkända. Det som inte finns med i Skolinspektionens bedömning är den bedömning som handledarna gör i samband med övriga delar av gymnasiearbetet. Detta kan sägas vara diskussioner och reflektioner i samband med handledning eller insatser i samband med opposition och försvar av arbetet. I samband med ovanstående tillfällen kan du som elev visa att du når kunskaper om alternativa sätt att skriva frågeställningar, alternativa metoder och teoretiska angreppssätt som kan användas nästa gång en uppsats ska skriva. Detta kan vägas in i bedömningen och är något som inte Skolinspektionen tagit full hänsyn till i sin granskning.

Gymnasiearbetet kan liknas vid en resa. Resan är elevens gymnasiearbete och har du som elev gjort en lyckad resa – tillsammans med din eller dina handledare – kan du som elev:

  • formulera och avgränsa en forskningsfråga, en problemställning, som väl anknyter till det som utbildningen har som sina huvudsakliga mål.
  • utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt både välja, använda och värdera metoder och källmaterial som hjälper eleven att undersöka den avgränsade forskningsfrågan.
  • presentera, diskutera och värdera sina resultat och slutsatser på ett självständigt sätt och använda sig av referenser, begrepp men även relevanta teorier för att visa att hen kan förankra sina resultat i tidigare forskning men också i aktuell samhällsdebatt eller specifik ämnesdebatt.

Det finns i styrdokumenten alltså ett krav på att resan resulterar i en skriftlig produkt. Det som är nytt jämfört med tidigare ”examensarbeten” i gymnasieskolan är den avslutande oppositionen. I den form som vi ser som den bästa formen av opposition får eleven delta i konstruktiva samtal om vetenskap och vetenskapligt arbete, som försvarare av ett eget arbete och som granskare av en annans arbete men också som åhörare. Dessa samtal tror vi leder till att ni som elever blir mer och bättre högskoleförberedda. Vi tror att ni elever får en känsla av att era kunskaper och resultat värderas och betyder något och att ni får viktiga insikter med er in i den värld som kan beskrivas som mer vetenskaplig än den ni snart ska lämna. Vi återkommer till hur vi som lärare tänker kring bedömningen av själva oppositionen.

Betyget – bedömningens formella uttryck

De styrdokument som gäller för gymnasiearbetet är t.ex. Skollagen och Skolverkets Gymnasieskola 2011. Enligt dessa är det läraren/handledaren som, tillsammans med en medbedömare, sätter betyget på gymnasiearbetet. Det finns för de högskoleförberedande programmen alltså även ett krav på att en medbedömare ska ha yttrat sig innan betyget sätts. Skolverket ger stöd för bedömning av gymnasiearbetet för varje program i särskilda ”programspecifika” kommentarer. Du kan om du behöver ladda ner Gymnasieskola 2011 men i det här kapitlet utgår vi från hur man i den texten skriver om bedömning. Vi utgår även från Skolinspektionens granskning när vi formulerat våra kommentarer och/eller exempel.

För att göra bedömningen till mer strukturerad verksamhet tänker vi att vi nedan presenterar ett sätt eller en modell för att bedöma gymnasiearbetet. Främst handlar bedömningen om den skriftliga rapportens kvalitet men om vi tänker lite längre så omfattar bedömningen egentligen hela den resa som eleverna gör.

Vi föreslår att man helt enkelt skapar ett matrissystem för gymnasiearbetet. I skolsystemet idag används ju matrissystemet relativt frekvent i och med införandet av de nya kurs- och ämnesplanerna. Det ska dock inte ses som en regelrätt checklista utan mer ses som ett verktyg för att kunna bedöma gymnasiearbetet olika delar och förmedla denna bedömning till elever så att elever kan förbättra och utveckla sitt arbete både i samband med gymnasiearbetet men också i samband med framtida högskolestudier.

Vi har delat in bedömningsstödet (matrisen) i de delar som den skriftliga rapporten ska innehålla samt även kompletterat med bedömning av opposition och försvar av det egna gymnasiearbetet.

I matrisen framgår följande:

  • Vad som bedöms
  • Den nivå eller kvalitet som uppnås
  • Handledarens kommentar

Matrisen innehåller tre kolumner med kvalitativa bedömningsuttryck. Kolumnen längst till vänster representerar en nivå där målen ej nåtts, det vill säga en nivå som motsvarar betygsnivån för F. Kolumnen i mitten representera den nivå som ett gymnasiearbete ska nå för att motsvara en nivå för betyget E. För de elever som når lite längre än bara ett godkänt arbete har vi velat skapa en bedömningsnivå som ger eleverna en både formativ och summativ bedömning av deras arbete. Genom att få kommentarer som är positiva och visar på goda akademiska kvaliteter kan vi uppmuntra elever att göra bra undersökningar och vara aktivt lärande i samband med gymnasiearbetet. I universitetsvärlden möter vi än så länge i många sammanhang den tredelade nivån mellan IG, G och VG och det i ljuset av denna skala som vi kanske ska se vårt förslag till bedömningsmatris.

Vi tänker oss dock att det är handledarnas och medbedömarnas professionella inställning och kunnande, deras väl beprövade erfarenheter samt deras goda omdöme som sedan utifrån en helhet ska avgöra om gymnasiearbetet kan betraktas som godkänt. Påpekanden som görs i den skriftliga rapporten kanske kan vägas upp av en visad medvetenhet och förmåga i samband med opposition eller försvar. Vår erfarenhet säger oss att det bästa sättet att bli bättre på att bedöma, men också klargöra för elever vad som krävs, är att använda autentiska elevexempel. Dels för att vi lärare tillsammans kan diskutera kvalitet och på så vis både utveckla bedömningsförmågan och samsyn, dels också för att ni elever ska ha ”mallar” och goda exempel att ta efter.

Abstract

Vi börjar med bedömningen av abstract som ju är en sammanfattning av arbetet på engelska. Detta är numer i vetenskapliga sammanhang ett viktigt redskap. Ett bra abstract visar på ett koncentrerat sätt vad den skriftliga rapporten behandlar, och därmed också vad undersökningen handlar om och kommer fram till. Genom att läsa abstract får vi reda på undersökningens och uppsatsens syfte, frågor, valda metoder samt huvudsakliga resultat och slutsatser. Det är ett väldigt bra sätt att få reda på intressant kunskap och som kan vara användbar för andra att jobba med. I matrisen nedan så försöker vi visa på ett sätt att bedöma abstractets kvalitet.

Abstract
Innehåller EJ rapportens alla delar Innehåller rapportens alla delar Innehåller rapportens alla delar och sammanfattar väl undersökningen
Språket är ofullständigt och ej formellt korrekt Språket är i huvudsak formellt korrekt Språket är varierat och formellt korrekt
Kommentar:

Inledning och bakgrund

Detta är en del av ett gymnasiearbete som vi kanske kan ifrågasätta om det ska bedömas överhuvudtaget. Vi menar ändå att det är viktigt att ge elever feed-back på det som är själva starten på texten, det som ska locka till läsning av och skapa intresse för arbetet. Om vi som skriver, oavsett om vi är forskare på högre nivåer eller elever på gymnasiet, inte lyckas locka in läsaren i texten och inte lyckas att förklara det egna intresset för ämnet, men framför allt det samhälleliga eller vetenskapliga intresset för eller behovet av att studera ämnet, kommer få att läsa vidare eller se det som angeläget att läsa. Därför är denna del värd att lägga en del arbete på. I matrisen nedan försöker vi ange hur vi kan bedöma detta:

Inledning och bakgrund
Leder inte in läsaren i ämnet och anknyter inte till aktuell och relevant ämnesteori eller ämnesspecifik debatt Leder in läsaren i ämnet och anknyter på ett enkelt men relevant sätt till aktuell och relevant ämnesteori eller ämnesspecifik debatt Leder på ett väl genomtänkt sätt in läsaren i ämnet och anknyter på ett självständigt och genomtänkt sätt till aktuell och relevant ämnesteori eller ämnesspecifik debatt
Kommentar:

Syfte och frågeställningar

Som vi sett i andra avsnitt så är detta en av de mer väsentliga delarna av det vetenskapliga arbetet. Är syftet klart och tydligt formulerat och även väl avgränsat och konkretiserat via relevanta och genomtänkta frågor leder det (oftast) till att gymnasiearbetet blir av bra kvalitet.

Syfte och frågor
Syftet ofullständigt och vagt formulerat och anger inte tydligt vad som ska undersökas. Syftet är avgränsat och formulerat på ett sätt som gör att undersökningen kan genomföras. Syftet är väl avgränsat och formulerat så att det tydligt framgår vad som ska undersökas.
Ofullständigt avgränsade och otydligt formulerade frågor som saknar koppling till syftet Frågorna avgränsade och formulerade med koppling till syftet och leder till att arbetet struktureras på ett tydligt sätt Frågorna väl avgränsade och väl formulerade med tydlig koppling till syftet och leder till att arbetet struktureras på ett tydligt och genomtänkt sätt
Kommentar:

Exempel från vår vardag med elever…

När vi bedömer gymnasiearbetets kvaliteter är alltså själva grundfrågan, eller om vi så benämner det som problemformuleringen, av central betydelse. Är denna oklar, illa genomtänkt och dåligt avgränsad kommer hela arbetet att bli av sämre kvalitet. När vi formulerar vetenskapliga problem och sedan ska redovisa detta måste alltså syftet och forskningsfrågorna vara av god kvalitet.

Syftet ska vara tydligt, avgränsat och undersökningsbart. Men vad betyder detta egentligen? En god tanke är att försöka att skriva det så att det ryms i en mening. Detta kanske inte är helt enkelt att göra men för att försöka visa på detta genom de exempel vi lyfter vi fram. För att visa på vad vi menar lyfter vi fram några exempel från vår handledarvardag.

Några gymnasiearbeten från 2014 får tjäna som kommentarsunderlag. I ett gymnasiearbete från Katedralskolan (Samhällsvetenskapliga programmet)presenterades syftet så här:

Syftet med detta gymnasiearbete är att undersöka historian kring USA:s statsskuld och hur dåvarande politiska beslut idag har resulterat i en skuld på $17 triljoner. Denna uppsats även avsedd att förklara skuldtakets innebörd och konsekvenserna av detta system. Framför allt handlar det om hur USA och omvärlden skulle påverkas ifall landet slog i skuldtaket och om det finns risker att dollarn kollapsar.

Källa: Elevarbete Katedralskolan 2014/2015

Vi kan givetvis ha synpunkter på syftets formulering och kanske inte minst på att det är något långt. Samtidigt kan vi direkt se att det har krävts en ganska god grad av inläsning för att nå fram till en så pass avancerad ambition. Redan i syftestextens sista mening får man en form av avgränsning i ”Framför allt handlar det…”

De härefter återgivna frågeställningarna avgränsar arbetets tänkta kunskapsområde:

För att undersöka föregående kommer jag att utgå från följande frågeställning;

  • Vad är historian bakom USA:s skuldsättning och hur har dåtidens politiska
    beslut resulterat i en sådan omfattande statsskuld?
  • Hur påverkas USA av lånetaket?
  • Hur skulle en eventuell dollarkollaps se ut?

Det andra exemplet är hämtat från Finnvedens gymnasium (Samhällsvetenskapliga programmet):

Syftet med vårt gymnasiearbete är tvådelat. Den första delen avser att utförligt beskriva och definiera vad tiggeri innebär i dagens Sverige. Den andra delen avser att lyfta fram förklaringar till varför människor väljer/hamnar i tiggeri som försörjningsstrategi. Genom detta hoppas vi kunna få fram vårt främsta syfte; att se om tiggeri i dagens Sverige är en organiserad verksamhet av samhällets undre värld.

Bedömer vi detta exempel kan vi först säga att det är tydligt till vissa delar men att det har flera dimensioner och kunde ha formulerats på ett annat sätt. Kritiska frågor kan ställas till eleverna: Vilket är det egentliga syftet? Är det att beskriva, förklara eller förstå? I det här fallet råder vi att man lyfter fram det som är mest centralt i undersökningen på ett tydligare sätt. Om vi formulerar om syftet kan det låta på följande sätt:

Syftet med vårt gymnasiearbete är att undersöka tiggeri som ett socialt fenomen och analysera det utifrån frågan om det är en organiserad verksamhet eller inte. I vår undersökning avser vi att utförligt beskriva och definiera vad tiggeri innebär i dagens Sverige samt lyfta fram tänkbara förklaringar till varför människor väljer/hamnar i tiggeri.

Det är viktigt att eleverna visar att det finns en struktur i arbetet och forskningsfrågorna ska egentligen ses som en förlängning av och ett förtydligande av syftet. Om vi jobbar vidare med ovanstående exempel på syften kan frågorna se ut på följande sätt:

Eleverna som valde att studera tiggeri hade tre korta och enkla frågor:

1. Hur ser tiggeriet ut i dagens samhälle?

2. Varför tigger man?

3. Vilka strukturella samt individuella åtgärder görs för att motverka tiggeri samt dess konsekvenser?

Den första frågan kan ur ett vetenskapligt perspektiv anses vara lite för förenklad men den fungerar bra i ett gymnasiearbete. En alternativ formulering med ökad precision kan formuleras så här:

1. Hur kan tiggeri som socialt fenomen beskrivas utifrån:
a) Vilka individer/grupper det är som tigger? samt
b) Var agerar dessa individer/grupper rent geografiskt?

Här har vi genom att ha formulerat om frågeställningen preciserat att det handlar om att studera den deskriptiva (beskrivande) frågan VEM men också den deskriptiva frågan VAR.

Den andra frågan handlar om orsaker och frågan är enkel men ändå funktionell. Vi kan dock behöva precisera frågan ytterligare för att fördjupa det vi kan kalla för det analytiska perspektivet. Då kan det se ut så här:

2. Vilka individuella samt strukturella faktorer kan finnas som orsaker till att människor hamnar i/väljer tiggeri som försörjningsform?

När det kommer till den tredje frågan ser vi att den egentligen ingår som den sista biten i en väldigt vanligt förekommande analysmodell i den svenska gymnasieskolan, framför allt i ämnet samhällskunskap. Eleverna har först beskrivit fenomenet, därefter lyft fram förklaringar till det och så försöker de komma åt den del som handlar om åtgärder. I det här fallet har eleverna inte fokuserat på att utreda konsekvenserna av själva problemet med tiggeri men det är det val i avgränsningen man gjort. Vi ser att den tredje frågan redan från början har en högre grad av precisering och genom att skilja mellan den strukturella och individuella nivån har eleverna visat att de letar efter lösningar som både innebär att samhället kan göra insatser men även att det handlar om saker som kan förändras på den individuella nivån. Frågan gör en analys möjlig, vilket gör det till en fullt godtagbar fråga. Tillsammans med de alternativa frågorna I och II ser vi nu att det finns en struktur genom frågorna som följer på varandra och som gör syftet med uppgiften undersökningsbart.

Metod och källmaterial

I gymnasiearbetet kanske detta är den absolut viktigaste delen om vi ska se till den lärprocess som ni som elever genomgår. Att vara högskoleförberedd handlar mycket om att förstå hur man ska ta reda på saker och hur man ska kunna besvara sina frågor. Det handlar även om att förstå hur valet av olika metoder och källmaterial påverkar de resultat och slutsatser som går att få fram. Vi kan jämföra detta med en hantverkare i form av en snickare. Om snickaren ska tillverka ett bra fönster krävs det flera saker; en bra ritning, bra råmaterial och väl anpassade och högkvalitativa verktyg. Framförallt krävs det god erfarenhet för att man ska kunna välja ritning, material och lämpliga verktyg. Men innan man blir en bra snickare måste man träna och snickaren börjar som byggelev för att gå över till att bli lärling och till sist blir snickaren en skicklig yrkesman. Som gymnasieelev jobbar du med att undersöka ett problem eller en fråga, och för att bli bra på det måste du få träna, du måste få göra egna val och egna misstag. Vi menar att det är viktigt att du som gymnasieelev i samband med avsnittet Metoder och källmaterial på ett utförligt sätt presenterar och värderar de metoder och det källmaterial du använder. Beskriv och förklara hur du arbetar samt hur och till vad du använder dina källor och metoder. Motivera varför du väljer olika metoder och källor samt lyft fram styrkor och svagheter. För att fördjupa diskussionen om metoder och källor så är det bra att använda vetenskaplig litteratur som behandlar just detta. Det finns flera bra böcker och hemsidor att använda sig av.

Metodval och metoddiskussion
Valda metoder presenteras och diskuteras och inte alls eller på ett ofullständigt sätt. Valda metoder presenteras, diskuteras och värderas på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Valda metoder presenteras, diskuteras och värderas på ett utförligt, genomtänkt och självständigt sätt.
Valda metoder värderas inte alls eller på ett ofullständigt sätt. Valda metoder värderas med hjälp av några referenser till vetenskaplig metodlitteratur. Valda metoder värderas med hjälp av väl valda referenser till vetenskaplig metodlitteratur.
Kommentar:
Källor och källdiskussion
Använda källor presenteras inte och värderas inte med hjälp av källkritiska metoder och reflektioner. Använda källor presenteras och värderas med hjälp av källkritiska metoder och reflektioner. Använda källor presenteras och värderas på ett utförligt och medvetet sätt med hjälp av källkritiska metoder och reflektioner.
Kommentar:

Centrala begrepp och koppling till teorier och modeller

Detta är ett moment i samband med gymnasiearbetet som Skolinspektionen i sin granskning av skriftliga rapporter på NA och EK 2015 finner brister i. Vi ska försöka lyfta fram några saker som kan vägleda både er som elever men kanske också oss handledare i hur vi ska arbeta med det som kallas för centrala begrepp och teorier och modeller. Vi har sett i tidigare avsnitt på portalen att skillnaden mellan vardagskunskap och vetenskaplig kunskap är en gradskillnad och inte helt skilda saker. I vardagen ställer vi frågor om vad, hur, när och varför precis som vi gör i mer vetenskapliga sammanhang. Vi använder i vardagen ord för att beskriva och förklara saker, precis som i vetenskapen. I vetenskapliga sammanhang är vi dock mer noggranna, preciserade och strukturerade när vi beskriver vad det är vi undersöker. Vi definierar begrepp, som enkelt uttryck kan sägas vara ord som kan tolkas, diskuteras och värderas. Ett sådant exempel kan vara ordet demokrati. Ordet betyder ju folkstyre men om vi ger oss in på att tolka vad det kan betyda i olika sammanhang så blir det möjligt att hitta flera betydelser och innebörder. Majoritetsstyre eller minoritetsstyre, mänskliga rättigheter, frihet. Allt är kopplat till demokrati och det vi då behöver göra är att definiera begreppet i den meningen vi använder det.

Alla ämnen har sina centrala begrepp och en viktig del av gymnasiearbetet, och naturligtvis  även i vetenskapliga arbeten på högre nivåer, är att beskriva dessa samt förklara innebörden i dem. Vi bör också beskriva och förklara den tolkning av de begrepp vi använder oss av för att förtydliga detta för läsaren. I kapitel 3 diskuteras vetenskapens grund och ett särskilt avsnitt behandlar fenomen. Fenomen kan beskrivas och definieras och dessa beskrivningar och definitioner hjälper oss att förstå fenomenen. Vi begreppsliggör fenomenen, ger dem en förklaring, ett innehåll. Det är svårt att ge exempel som på ett generellt sätt kan exemplifiera detta med fenomen och begrepp. Du som elev i år 3 på olika högskoleförberedande program stöter under din studietid på massor av begrepp i de olika ämnen du läser. Vilka du ska använda dig av beror på ditt val av ämne men ett tips är att utnyttja den undervisning som du deltar i. Med största säkerhet kommer både läroböcker och lärares undervisning behandla flera centrala begrepp som du kommer att ha nytta av och för att fördjupa användningen av begrepp behöver du gå vidare till andra källor som t ex vetenskapliga texter som t ex studentuppsatser, avhandlingar och annan litteratur. Matrisen nedan får fungera som ett stöd för bedömningen av hur väl gymnasiearbetet uppfyller detta.

Centrala begrepp
Begrepp används, presenteras och definieras inte i undersökningen. Begrepp används, presenteras och definieras i undersökningen på ett i huvudsak korrekt sätt. Begrepp används, presenteras och definieras på ett genomtänkt och medvetet sätt i undersökningen.
Kommentar:

Teorier och modeller

När det handlar om att förklara saker använder vi i vetenskapliga sammanhang oss gärna av teorier. Teorier är enkelt uttryckt mer sammanhängande förklaringar till observerade eller upplevda fenomen. Teorier består ofta av mer eller mindre utförliga utsagor om hur verkligheten eller den upplevda verkligheten ser ut, hänger samman och kan förklaras. Modeller kan enkelt uttryckt beskrivas som bilder av hur teorier ser ut eller hänger samman. En modell använder ofta symboler som boxar, linjer och pilar för att visa på korrelationer och samband. Ett exempel på en modell är det hydrologiska kretsloppet som beskriver hur vattnet i atmosfären och i litosfären cirkulerar med hjälp av bl a solens energi, gravitation och kohesionskrafter. Den förklarar inte fullt varför systemet fungerar som det gör, det behöver vi mer ingående teoretiska förklaringar för att kunna göra men modellen ger en god bild av sambanden i systemet.

Beroende på vilket ämne du skriver i finns olika teorier och modeller att använda och utgå från. Skolinspektionen kritiserar att de granskade skriftliga rapporterna inte anknyter till eller utgår från vedertagna teorier. Med vedertagen teori menar vi att det är system av förklaringar som genom noggrant vetenskapligt arbete lett fram till en väl fungerande förståelse för hur verkligheten eller den upplevda verkligheten hänger samman. Teorierna inom de olika vetenskaperna har använts, kritiserats, omarbetats och värderats och man kan säga att de då har kvalitetsgranskats. Ni som elever är nya och oerfarna i era arbeten utgår från det som mer kända vetenskapliga företrädare har kommit fram till så kan man säga att ni utgår från vedertagen teori. Vi kan säga att ni gör era undersökningar och jämför dem, tar stöd av och diskuterar era resultat mot dessa teorier. Vilka teorier och modeller ni ska använda er av och hur ni ska använda dem är en väldigt individuell fråga och får diskutera och värderas tillsammans med era handledare.

Koppling till relevanta teorier och modeller
Teorier/modeller används, presenteras och definieras inte i undersökningen. Teorier/modeller används, presenteras och definieras i undersökningen. Teorier/modeller används, presenteras och definieras på ett genomtänkt och medvetet sätt i undersökningen.
Kommentar:

Resultatredovisning

Att presentera sina resultat på ett tydligt och strukturerat sätt är viktigt. Är kopplingen till syftet och frågorna oklar så framstår resultaten som mindre relevanta och du riskerar att få kritik. Ett bra tips är att låta strukturen på resultatdelen följa ordningen på de frågor du ställer upp i inledningen. Vilken typ av resultat som presenteras är väldigt varierande beroende på vilket program eller studieinriktning som är aktuell. En del kommer att presentera resultat huvudsakligen i textform, kanske delvis i form av intervjucitat medan det i andra fall finns många tabeller, diagram och andra modeller. Oavsett hur resultaten presenteras är det viktigt att det finns en struktur och att du som författare tydligt förklarar hur du tänker och resonerar kring de resultat som presenteras. En del vetenskapliga discipliner har starka krav på att resultaten inte ska tolkas eller värderas i resultatredovisningen medan andra tillåter mer av självständiga tolkningar och att man lyfter fram viktiga observationer som kan visa på samband. Oavsett vad, resultat kan inte bara presenteras utan någon sorts förklarande och kommenterande text. Resultaten bygger ju troligen dels på egna undersökningar men tar med all säkerhet också stöd i andra vetenskapliga arbeten och då är det viktigt att man använder ett fungerande referenssystem. Vi återkommer till detta senare.

Resultatredovisning
Resultaten presenteras på ett ofullständigt sätt och koppling mellan syfte, frågor och resultat saknas. Resultaten presenteras på ett i huvudsak strukturerat och genomtänkt sätt och det finns en koppling mellan syfte, frågor och resultat. Resultaten presenteras på ett genomgående strukturerat och genomtänkt sätt och det finns en tydlig koppling mellan syfte, frågor och resultat.
Resultaten kommenteras och tolkas inte samt referenser till andra källor saknas. Resultaten kommenteras och tolkas samt referenser till andra källor används. Resultaten kommenteras och tolkas på ett medvetet och genomtänkt sätt samt referenser till andra källor används på ett genomtänkt sätt.
Kommentar:

Analys

När väl resultaten presenterats följer, som vi presenterat och diskuterat i andra kapitel, en analys. Analys betyder ju dela sönder och med detta menas i vetenskapliga sammanhang försöka se vilka delar som ett problem består av. Vi skulle kunna likna det vid att ha en legokonstruktion bestående av många bitar. Analysen plockar sönder konstruktionen för att se hur den hänger samman. Kanske kan vi sedan ta bitarna och bygga samman dem på samma sätt eller kanske på ett alternativt sätt. Det är i analysdelen som det mer självständiga och tolkande eller förklarande inslaget i gymnasiearbetet sker. Här kan författaren lyfta in egna tolkningar och förklaringar på ett mer naturligt sätt. När vi bedömer analysen så bedömer vi hur väl analysen grundas i dels de egna resultaten men också hur väl den tar stöd i aktuell forskning. Löst tyckande och personliga åsikter ska, liksom i resultatredovisningen, lysa med sin frånvaro.

En del av analysen och som egentligen är den naturliga följden är den så kallade syntesen, sammanfogningen. Tolkning och värdering av resultateten leder fram till att mönster eller gemensamma nämnare dyker upp. Ett exempel är när vi gör jämförande analyser av t ex politiska system. Först undersöker vi dess olika delar som t ex valsystem, grundlagar, maktdelning etc. Vi delar sönder två länders politiska system i mindre delar. Vi jämför sedan länderna med avseende på de olika delarna och får fram likheter och skillnader. Vi försöker hitta gemensamma nämnare och i det fallet fogar vi samman resultaten till större helheter, syntetiserar. Några av dessa synteser kan sedan särskilt lyftas fram i den del som följer i den skriftliga rapporten; Slutsatser.

Analys
Ingen analys görs/analysen är ofullständig och saknar koppling till egna resultat. En analys görs och analysen är i huvudsak genomtänkt och grundad i egna resultat. En analys görs och analysen är genomtänkt och väl grundad i egna resultat.
Saknar referenser till andra och för ämnet relevanta studier/teoretiska resonemang. Använder referenser till andra och för ämnet relevanta studier/teoretiska resonemang som stöd i analysen. Använder referenser till andra och för ämnet relevanta studier/teoretiska resonemang på ett genomtänkt och relevant sätt för att stödja och utveckla den egna analysen.
Kommentar:

Slutsatser

Vi ska inte orda för mycket om denna del utan konstaterar att här handlar det om att knyta samman resultaten och lyfta fram de mest centrala slutsatserna som gjorts i samband med gymnasiearbetet. I början av den skriftliga rapporten finns ju ett syfte med tillhörande frågor. Om undersökningen och analysen gjorts på ett strukturerat och medvetet sätt kommer slutsatserna som presenteras på ett elegant sätt besvara frågorna och på så sätt komma fram till ett välgrundat resonemang och ny kunskap om det som syftet anger.

Slutsatser
Presenteras och diskuteras inte alls eller på ett ofullständigt sätt. Presenteras och diskuteras på ett genomtänkt sätt och kopplar tillbaka till syftet. Presenteras och diskuteras på ett genomtänkt och självständigt sätt och kopplar tydligt tillbaka till syftet.
Kommentar:

Referenser

I vetenskapliga sammanhang är metodisk medvetenhet, strukturerad och noggrann användning av källor samt tydlighet och objektivitet viktiga ledord. På ett mer akademiskt språk pratar vi om akribi, vetenskaplig noggrannhet. För att ha ett fungerande sätt på vilket du förankrar dina resultat och låter ditt gymnasiearbete vila på en stabil grund krävs att du som elev använder ett referenssystem. För oss som handledare och bedömare men också för andra läsare är det viktigt för att kunna bedöma källornas kvalitet och användbarhet. Oavsett om du använder t ex Harvard, Oxford eller APA så gäller det att du använder det konsekvent, d v s inte blandar referenssystem samt att du anger källor på ett korrekt sätt så att källorna blir sökbara. I matrisen nedan visar vi på hur vi tänker kring bedömningen.

Referenser
Använder inte något referenssystem eller använder referenser på ett bristfälligt och ofullständigt sätt. Använder någon form av referenssystem på ett konsekvent och i huvudsak korrekt sätt. Använder ett valt referenssystem på ett konsekvent, genomtänkt och korrekt sätt.
Kommentar:

Opposition och försvar av gymnasiearbetet

Något som inte direkt tillhör den skriftliga rapporten men som ändå är kopplat till den är det som kallas för opposition och försvar. Oppositionen är en strukturerad genomgång av, i det här fallet, ett gymnasiearbete, en skriftlig rapport. Det klassiska i akademiska sammanhang är att en opponent, en granskare, läser en uppsats som en respondent, en författare och försvarare, har skrivit. Opponenten sammanfattar, går igenom och lyfter fram styrkor och svagheter samt ger förslag på förbättringar. Respondenten får svara på kritiken, komma med kompletterande resonemang och tanken är att detta ska driva det vetenskapliga arbetet och den vetenskapliga diskussionen framåt.

För att göra det hela tydligare innan vi låter matrisen sammanfatta det hela i värderande omdömen så presenterar vi en sorts checklista för hur en god opposition ska gå till. Vi börjar med själva genomförandet för att gå över till mer konkreta tips:

Opposition – Genomförande

En vanlig tågordning vid oppositionsseminariet:

  1. Övriga seminariedeltagare får tillfälle att ställa frågor och ge synpunkter.
  2. Sedan följer själva opponeringen. Opponenten kan gärna starta med en beskrivning av de områden som denne tänker ta upp och i vilken ordning. Opponenten bestämmer när en fråga är färdigdiskuterad och konstaterar om frågan är uttömd. Parterna kan efter en stunds diskuterande också konstatera att de inte är överens och fortsätter då med nästa fråga. Opponenten ska ge förslag till alternativ vid kritik; kritiken ska alltså vara konstruktiv.
  3. Opponenten gör sedan en koncentrerad sammanfattning av hela arbetet (bakgrund, syfte, metoder och resultat). Den ska vara så klar och objektiv som möjligt, beskriven med opponentens egna ord (eventuellt med stöd av bilder) och avslutas med en fråga till respondenten om denne anser att redogörelsen var korrekt. Detta görs för att man ska vara överens om vad det är man ska diskutera.
  4. Seminarieledaren (examinatorn) inleder med en presentation av uppsatsens titel, respondentens och opponentens namn samt öppnar seminariet med några inledande ord.
  5. Respondenten ges möjlighet att korrigera och komplettera sin rapport. Det kan till exempel vara ord eller tabeller som saknas eller blivit fel eller annat som har betydelse för rapportens innehåll och sammanhang. Observera att man här inte går in på småsaker som betydelselösa tryck- och stavfel. Inte heller på motsatsen, alltså avgörande förändringar som exempelvis korrigeringar av syftet.
  6. Respondenten får möjlighet att göra ändringar eller tillägg till opponentens sammanfattning.
  7. Opponenten sammanfattar sin kritik. Vilka starka sidor har rapporten? Vilka svaga sidor finns?
  8. Seminariets ordförande samt medbedömare ger ett samlat omdöme.

Opposition – checklista för opponenter

Frågor på innehållet:

  • Får läsaren inledningsvis veta varför författaren valt just detta ämne och varför detta ämne är intressant och viktigt? Definieras väsentliga och tvetydiga begrepp?
  • Är ämnet problematiserat och problemformuleringen klar? Är syfte och frågeställningar motiverade och klart beskrivna? Har samtliga syften och frågor undersökts och besvarats?
  • Är ämnesområdet relaterat till tidigare kunskap, forskning och teorier? Är litteraturgenomgången välstrukturerad eller är forskningsreferenserna bara stapplade på varandra utan förklarande och sammanbindande resonemang (”den röda tråden”)? Finns det en tydlig koppling till syftet?
  • Är metoderna (tillvägagångssättet) tydligt redovisat. Beskrivs metod och motiv bakom metodval och själva metoden? Metodens förtjänster och svagheter? Anges alternativa metoder? Motiveras och beskrivs undersökningsgrupp, urvalsförfarande och bortfall på ett tydligt och kritiserbart sätt? Beskrivs det hur databearbetningen gjorts? Diskuteras undersökningens tillförlitlighet? Etiska aspekter?
  • Är resultatredovisningen lätt att följa och förstå? Knyts resultaten ihop i ett logiskt resonemang? Redovisas även negativa och motstridiga resultat? Görs resultaten mer begripliga och intressanta genom sammanfattande tabeller och figurer?
  • Är resultatdiskussionen kopplad till syfte och frågeställningar? Är slutsatserna väl underbyggda? Innehåller rapporten självkritik där svagheter och generaliserbarhet diskuteras? Avslutas rapporten med ett perspektivlyftande resonemang?

Frågor på den formella utformningen:

  • Informerar titeln om rapportens verkliga innehåll och är den slagkraftig? Innehåller abstractet en bra och lättfattlig redogörelse av rapportens innehåll i form av syfte, tillvägagångssätt och resultat? Är dispositionen och rubriceringen i innehållsförteckningen och rapporten informativ och överskådlig?
  • Är språk och stil bra? För gammaldags, för mycket talspråk? Stavning och språkfel? Följs normala skrivregler för sakprosa?
  • Används citat, referenser i texten och källförteckning på korrekt sätt? Är alla viktiga påståenden belagda? Är tabeller och figurer relevanta och lätta att förstå?
  • Sammanfattningsvis: Vad anser du vara brister respektive förtjänster hos rapporten?

Några avslutade tips för en bättre opponering

Kom-ihåg-lista för dig som opponent

  • Strukturera dig – lägg upp en plan för vad du ska säga och i vilken ordning.
  • Ägna dig åt väsentligheterna – sitt inte och peta i stavfel och fotnoter sida upp och sida ner!
  • Motivera dina åsikter – att bara säga att något är dåligt är ingen konstruktiv kritik.
  • Kom med konstruktiva förslag. Även om det är en bra uppsats kan man alltid komma med förslag om saker som kunde gjorts på ett annat sätt.
  • Ha en trevlig ton och visa respondenten respekt!
  • Ställ frågor till uppsatsskrivaren. Om det är någonting du inte förstår, eller om det gjorts otydliga val – fråga!

Kom-ihåg-lista för dig som respondent

  • Be andra läsa igenom din uppsats och ta upp saker som skulle kunna komma vid en opponering.
  • Formulera i förväg argument för de val du gjort under arbetets gång.
  • Var medveten om svagheterna i ditt arbete – men också styrkorna.
  • Ta inte kritiken personligt, den är till för att göra din uppsats bättre och lära inför framtiden.
  • Bli inte sur om din opponent gör ett dåligt jobb, fråga i stället efter konstruktiv kritik
Opposition och försvar
Granskar och värderar ett annat arbete på ett ofullständigt sätt. Granskar och värderar ett annat arbete på ett konstruktivt sätt. Granskar och värderar ett annat arbete på ett konstruktivt och självständigt sätt.
Lyfter inte fram förslag på förändringar och förbättringar. Lyfter fram några förslag på förändringar och förbättringar på ett nyanserat och genomtänkt sätt. Lyfter fram flera välgrundade förslag på förändringar och förbättringar på ett nyanserat och genomtänkt sätt.
Bidrar inte till konstruktiva samtal i samband med genomgångar av och diskussioner om både andras arbeten men också det egna arbetet. Medverkar till konstruktiva samtal i samband med genomgångar av och diskussioner om både andras arbeten men också det egna arbetet. Driver och utvecklar konstruktiva samtal i samband med genomgångar av och diskussioner om både andras arbeten men också det egna arbetet.
Kommentar:

[6] Alla redo för högskolan? En granskning av gymnasiearbetets rapporter och genomförande Skolinspektionen 2015 Kvalitetsgranskning, 2015:7 Diarienummer: 400-2013:5653 http://siris.skolverket.se/siris/ris.openfile?docID=536827

Det här har du fått lära dig:

Du har genom kapitel 9 fått en bakgrund kring bedömning inom svensk skola i allmänhet och kring gymnasiearbetet i synnerhet. Kapitlet har föreslagit en matrismodell för bedömning av gymnasiearbetets olika delar. Modellen har tagits fram eftersom vi ser att matrisformen tillämpas i stor utsträckning för bedömning i dagens gymnasieskola. Därigenom bör modellen fungera väl såväl för elever som lärare/handledare. Varje del i gymnasiearbete, från abstract till det avslutande oppositionsmomentet, har diskuterats utförligt.