Close
I detta kapitel ska vi:
  • Lära oss skilja mellan kvalitativa metoder och kvantitativa metoder
  • Lära oss förstå och använda begreppen urval, reliabilitet och validitet
  • Lära oss att förstå vikten av att redovisa hur man samlat in och använt information och källmaterial för att komma fram till svar på vetenskapliga frågor

Vetenskapliga metoder – sätt att samla information och utveckla nya kunskaper

Skillnaden mellan vardagskunskaper och vetenskapliga kunskaper är inte så stor som vi först kan tro. Vi pratar här egentligen om graden av systematik när det gäller att förklara och förstå saker på. Vetenskapen förklarar på ett djupare och mer utförligt sätt, och att de resultat vi presenterar måste vara bättre underbyggda. Gymnasiearbetet kan liknas vid att ta ett steg från den vardagliga världen in i den vetenskapliga världen. Steget kan verka, och många gånger också vara, stort för många men när det handlar om vetenskapliga metoder är det inte så stort som många tror. Vetenskapliga metoder handlar, precis som i vardagen, i grunden om att observera. Vi kan till exempel att se och att lyssna, men vi kan också att systematiskt räkna, sortera, tolka eller värdera. I vetenskapliga sammanhang gör vi detta på ett mer genomtänkt och ordnat sätt än vad vi gör i vardagen. I detta kapitel ska vi hjälpa dig att ta steg in i den vetenskapliga världen och på ett grundläggande sätt visa på hur man vetenskapligt jobbar för att samla in data och information. Detta kan vara en värld som du som gymnasieelev förmodligen ännu inte är så van vid. Kanske kan det också bidra till att ge några nya perspektiv på vetenskapliga arbetssätt och förhållningssätt för oss lärare som är verksamma i den svenska gymnasieskolan.

Metoder, vardagliga såväl som vetenskapliga, handlar enkelt uttryckt om tillvägagångssätt. Hur gör vi för att genomföra saker, få svar på våra frågor eller om vi definierar det så vill lösa problem? Vi väljer olika metoder och använder olika redskap för att lösa våra problem och söka svaren på våra frågor. Låt oss ta ett konkret exempel:

Vi ska plantera en rosenbuske i trädgården. En del av oss går på känsla. Vi sätter ner rosenbusken precis på det sätt som vi tror att vi ska göra och utan att egentligen fundera på hur vi gör. Vi har ingen större erfarenhet av att ha planterat rosenbuskar att falla tillbaka på. Vi tar därför en spade och gräver ett hål. Några av oss går mer systematiskt och noggrant tillväga och pratar istället med några olika trädgårdsexperter för att få reda på var vi ska plantera rosbusken men även vilken jord som busken trivs bäst i. Vi planerar sedan för var vi ska gräva ett hål utifrån experternas råd om ljusförhållanden, jordart och vindar. Vi använder sedan en spade för att gräva gropen där busken ska planteras. Om marken är fylld av sten får vi troligen välja en mer spetsig spade för att komma ner i marken. Ska vi flytta en större sten som finns i gropen får vi kanske ta till ett järnspett för att genom hävstångsprincipen flytta stenen. Vi vill ju att gropen ska vara fri från sten så att vi kan fylla den med den rätta rosjorden för att få busken att växa bra. Valet av plats men också jord och gödning samt hur mycket vatten rosen får är saker som påverkar hur bra den kommer att trivas och utvecklas. Är vi riktigt ambitiösa mäter vi pH-värdet i jorden, näringsinnehållet i jorden, solinstrålningen i enheten watt/kvadratmeter och vi mäter kanske även temperatur i luft och mark, vindhastigheter i trädgården och nederbörd under en längre tid. Planteringen av busken sker kanske till och med på våren ett år senare. Vill vi sedan ta hänsyn till mer estetiska och känslomässiga värden funderar vi också på hur rosornas färg och doft kommer att samverka med både huset vi bor i och trädgården i övrigt. Vi försöker alltså använda oss av flera, mer systematiska och utvecklade, metoder och redskap för att få rosenbusken att trivas och se bra ut i vår trädgård. Vi jobbar i detta fall mer vetenskapligt utifrån både väl beprövad erfarenhet och teoretisk kunskap för att på så sätt använda rätt metoder och nå ett bättre resultat. Har vi tur i det första fallet kan det bli vackra rosor år efter år, men det kan också bli sämre och sämre blomning redan andra och tredje året. I det andra fallet är chanserna till blomsterprakt större under längre tid, förutsatt att vi fortsätter vårda rosenbusken med gödning, ny jord, beskärning…

Utifrån perspektivet vardagskunskaper och vardagsproblemens lösningar så säger vi att dessa är grundade i vad man kallar för ”förgivet-tagna-antaganden och föreställningar grundade i våra egna personliga erfarenheter”.¹ Vi löser problem eller lär oss saker utan att egentligen vara medvetna om våra val av metoder och redskap. Ofta blir det ganska bra men ibland inte. Vardagskunskapen är således inte systematiserad på det sätt som vetenskaplig kunskap är. Går vi till den mer vetenskapliga kunskapen, med dess krav på systematik och ordning, kräver detta mer strukturerade och medvetna val av både frågor och metoder.

Vetenskapens systematiska metoder är i många fall trots allt väldigt vardagliga till sin karaktär. Vi observerar, lyssnar, läser, räknar och sorterar men vi gör det på ett mer ordnat och kontrollerat sätt. Vi pratar i första hand här om de empiriska vetenskaperna, att vi grundar våra kunskaper på ett systematiskt sätt genom att dokumentera erfarenheter och observationer. Men vi kan också prata om vetenskaperna som rationalistiska där vi med hjälp av vårt förnuft och logiska tänkande reflekterar på ett systematiskt sätt för att nå kunskap om verkligheten. Båda förhållningsätten har ni bekantat er med i tidigare kapitel.

Beroende på vad vi vill veta så kommer vi att behöva använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor.

Beroende på vad vi vill veta så kommer vi att behöva använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor. Som vi läst i tidigare kapitel om kunskaper och lärande kan vi se verkligheten som reellt existerande, som att den faktiskt finns. Vi kan se det som att det finns verkliga kunskapsobjekt som t ex stenar, byggnader, planeter, molekyler eller människor av kött och blod. Dessa kunskapsobjekt kan ha olika egenskaper och läge och påverkas av olika krafter och detta vi kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring. Detta är mycket förenklat beskrivet ofta det som är naturvetenskapens studieområde. Vi kallar det ibland också för realism. 

Vi kan också se verkligheten som konstruktioner, d v s något som skapas genom att vi beskriver eller benämner det i text, bild och tal. Exempel på detta kan vara könsroller, sociala strukturer och miljöproblem. Ett sätt att säga det är att dessa fenomen först finns när vi beskriver dem. Genom att prata om den, skriva om dem så skapar vi dem, gör dem till verkliga. Detta kallar vi istället för konstruktivism eller ibland konstruktionism. Detta sätt att se på verkligheten brukar vi koppla mer till samhällsvetenskapernas och humanioras studieområde och är något vi i vetenskapliga sammanhang kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring. Sociala strukturer kan dock också betraktas som reellt existerande, d v s som att de faktiskt finns. Till exempel kan befolkningens utbildningsnivå och inkomstskillnader mellan grupper i samhället betraktas som strukturer som finns i verkligheten och som kan observeras och mätas och som i sin tur kan påverka beteenden och vanor hos individer och grupper. Samhällsvetenskapen och de humanistiska vetenskaperna är i den meningen ganska breda. När vi presenterar synen på verkligheten på detta mycket översiktliga sätt möter vi med all säkerhet kritik för att vara alltför förenklade. Vi gör det ändå här för att vi ska få en bild av verklighetens och vetenskapens mångsidighet och att det finns väldigt många olika sätt att mäta, förklara och förstå saker på.

Det första vi ofta gör när vi väljer metod är egentligen att fundera över den ursprungliga och väldigt enkla frågeställningen:

Vad är det vi vill veta?

Det vi sedan tänker på är hur vi ska kunna ta reda på eller mäta det vi vill få ytterligare kunskap om. Frågan följer naturligt…

Hur får vi reda på det vi vill veta?

I vetenskapliga sammanhang brukar vi för enkelhetens skull säga att vi använder oss av två huvudsakliga typer av metoder:

Kvantitativa (kvantitet betyder antal; metoderna bygger på att göra flera/många mätningar och sedan räkna antal, frekvenser eller medelvärden och ganska ofta kan vi även uttrycka det som matematiska samband, en matematisk formel….i syfte att förklara och bevisa)

och

Kvalitativa (kvalitet betyder ungefär (inre)egenskap; metoderna bygger mer på att studera, beskriva och analysera enskilda fenomen och händelser, ofta är det unika och speciella intressant att lyfta fram, inte alltid det regelbundna…i syfte att förstå)

I kommande avsnitt skriver vi mer om detta men som vanligt är bilden av svart och vitt, antingen eller, inte helt lämplig att använda. Verkligheten eller vår omgivning är lite mer komplex, lite mer grå, eller om vi hellre vill använda ordet mångfärgad, än så….I praktiken använder vi ofta en mix av metoder för att undersöka verkligheten eller den upplevda verkligheten omkring oss.

När vi (här säger vi VI eftersom gymnasiearbetet är ett aktivt samarbete mellan elev och handledare) i samband med våra gymnasiearbeten har genomfört våra undersökningar med våra väl valda metoder och fått fram resultat i form av t ex enkätsvar, mätdata, numeriska värden eller intervjusvar måste vi alltid ställa oss frågan vad dessa resultat egentligen säger oss. Vi måste tolka och reflektera. Enkelt uttryckt handlar det om att sätta in resultaten i ett sammanhang och lyfta fram intressanta mönster men även tänkbara förklaringar till/tolkningar av de mönster vi tycker oss se. Ju fler rimliga argument och väl underbyggda resonemang som stöder det vi säger oss ha kommit fram till desto större är chansen att våra resultat betraktas som intressanta och värdefulla i vetenskapliga sammanhang. Här tar vi hjälp av begrepp, teorier och modeller som redan finns på det aktuella området. Det gör att vi så att säga får ett ”bollplank”, något att jämföra med och som gör att våra egna resultat framstår som rimliga, blir bekräftade eller kanske framstår som avvikande. Förankring i redan befintlig forskning gör att vi kan diskutera, värdera och tolka våra egna metoder och de resultat som metoderna genererar. Vi utsätter oss själva för prövning, ett mycket väsentligt inslag i all vetenskaplig forskning.

Några sammanfattande punkter som innehåller goda råd får följa med som ledstjärnor i samband med metodvalet:

  • Var noggrann i dina val av metoder och var uppmärksam så att ditt syfte och dina frågor kopplas samman med dina valda metoder. Argumentera också för hur ditt val av metoder hjälper dig att få svar på dina frågor.
  • När du väl valt och motiverat dina metoder, beskriv hur du går tillväga i själva insamlings- och genomförandefasen. Du ska beskriva för att den som läser arbetet om din undersökning ska få en chans att bedöma och värdera dina resultat och kunna ta ställning till om de tolkningar du gör utifrån dessa resultat är rimliga och relevanta. Beskrivningen är också till för att en annan person utifrån din rapport ska kunna upprepa undersökningen. Ett vetenskapligt begrepp för detta är transparens, genomskinlighet, synlighet.

Ni kommer att märka att gränsen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder inte är helt knivskarp. Det finns flera sätt att angripa ett vetenskapligt problem, något som både kan vara svårt att hantera men som också leder till att vi kan få en mer nyanserad bild av det vi undersöker. Vi ska nu försöka att lotsa er vidare in i de vetenskapliga metodernas underbara värld!