Falsifierbarhet/Verifierbarhet

Det femte och sista antagandet vi gjorde i inledningen av detta avsnitt handlar om hur vetenskapliga resultat/observationer ska kunna kontrolleras som giltiga eller om de är eller kan anses som SANNA. Empirister och positivister och även så realister skulle nog, starkt förenklat, säga att det vi letar efter i vetenskapliga sammanhang är observerbara och mätbara fakta. Genom att observera och sammanställa data så kan vi få fram resultat som visar på generella eller sannolika mönster. Dessa mönster gäller sedan som bevisning i vår ambition att förklara verkligheten. Data som tyder på eller visar ett mönster anses bekräfta lagbundenheter och därmed kan vetenskapliga sanningar fastslås, verifieras. Med verifiering menar man i vetenskapliga sammanhang att man har tillräckligt stort antal observationer som stöder en viss slutsats. Många gånger uttrycker vi verifieringen som grad av sannolikheter eftersom vi inte alltid kan visa på att alla gjorda observationer stöder vår slutsats. Det brukar ofta finnas avvikelser, eller som man uttrycker det, anomalier.

Under mitten av 1900-talet kom synen om allt går att bevisa genom att verifiera sina slutsatser att möta sina kritiker. Dessa kritiker menade att man inte bara kunde se till fakta utan måste söka sig under ytan, till mer djupgående strukturer. Det som vi kan se i verkligheten är i den meningen avspeglingar av något som finns under ytan. Dessa kritiker kom att finnas inom humanvetenskaperna både som strukturalister, marxister men även de som vi kallar för hermeneutiker. De logiska empiristerna ansåg att det handlade om att bekräfta sina teorier genom att visa på mätdata som visade på generella mönster. Under 1930-talet, med Karl Popper som ett centralt namn, framträdde idén om att teorier och teoretiska påståenden enbart kan betraktas som vetenskapliga om de kunde falsifieras, det vill säga om den kunde utsättas för prövning. Man kan här säga att den popperianska synen grundar sig på en hypotetiskt-deduktiv ansats. Det handlar om att ställa upp hypoteser som vi kan pröva och som är möjliga att falsifiera. En tolkning av Popper kan, starkt förenklat, sammanfattas med att han var kritisk till det induktiva arbetssättet där man samlade observationer för att sedan bygga upp generellt giltiga sanningar.

De slutsatser som kan verifieras är att betrakta som tillfälliga.

Han menade att det istället borde handla om att ställa upp hypoteser och genom upprepade observationer och experiment skulle man försöka motbevisa att man hade rätt. De slutsatser som kan verifieras är att betrakta som tillfälliga. Förr eller senare ska de komma kunna att falsifieras. Vi kan enligt Popper jobba så att vi hela tiden försöker motbevisa att vi har nått fram till den absoluta sanningen…Påståenden om verkligheten som inte kan falsifieras hör enligt Popper till pseudovetenskap eller det man kallar för metafysik. Ta den eviga frågan om Gud finns eller inte finns…Här finns det många som menar att det finns så många bevis för att Gud INTE finns. Men hur ska vi kunna falsifiera detta genom mätningar. Är Gud observerbar? Går det att bevisa att Gud inte finns? En sådan fråga är alltså metafysisk och enligt Popper inte vetenskaplig…

Avslutande reflektioner om vetenskapens grund

Tänk dig nu in i ditt gymnasiearbete och att du ska fundera på hur du kan använda ovanstående resonemang. Du kommer förmodligen syssla med att studera någon form av fenomen, antingen det handlar om ljusvågor, rökning, koffeinpåverkade spindlar eller om människors relation till artisten Håkan Hellström. Du kommer jobba med fenomenets egenskaper. Spindlarna är att betrakta som ting, rökningen kan förmodligen ses som både ting, process och tillstånd. Egenskaperna hos det du studerar kan vara både primära, sekundära och tertiära. Rökningen kan beskrivas och värderas som ond och dålig men kan också ha relationella egenskaper genom att rökningen påverkar personers fysiska hälsa. Det du kommer att göra i ditt gymnasiearbete är att du kommer att definiera och avgränsa det fenomen du ska undersöka. Du kommer att beskriva fenomenet genom att tillskriva det olika egenskaper men också kartlägga fenomenet och se hur det påverkas av, men även påverkar, krafter runt omkring. Människors inre känsla av tillfredsställelse kan påverkas positivt eller negativt genom att både lyssna på en skiva och gå på en konsert med Håkan Hellström. Du kommer studera fenomenets innehåll, form och struktur men även söka efter vilken funktion eller syfte det har.

Du kommer jobba med att samla in data, ibland sådana data som du på ett uppenbart sätt kan se och mäta på men du kommer också att syssla med att försöka synliggöra det som finns dolt under ytan. Du kommer att se mönster och samband, ibland kommer du se korrelationer, saker som uppträder samtidigt, t ex att spindlar påverkade av koffein spinner annorlunda nät än opåverkade spindlar. Kanske kan du på ett mer djupgående sätt visa på hur spindlarna påverkas av koffeinet, visa på den riktning som sambandet har genom att visa på hur orsakssambanden ser ut och alltså hur de underliggande strukturerna påverkar det vi ser på ytan.

 

Det här har du fått lära dig:

• Fenomen i form av ting, processer och tillstånd har egenskaper som kan beskrivas mer eller mindre konkret och exakt. De primära, sekundära och tertiära egenskaperna svarar ofta på deskriptiva frågor som vad, hur, när. De relationella egenskaperna handlar mer om samband och svarar mer mot de analytiska frågorna vi ofta ställer i samband med våra gymnasiearbeten (se kapitel 4)
• Fenomen kan sägas ha ett innehåll och bestå av olika delar, en form; en yttre uppbyggnad, ett innehåll; en inre struktur och ordning. Fenomen har även en funktion; en uppgift att fylla i ett större sammanhang.
• Korrelationer handlar om att fenomen uppträder samtidigt, att vi kan observera att två ting eller processer samvarierar. A uppträder samtidigt som B. Kausalitet handlar om att samvariationen kan förklaras som ett orsakssamband som har en given riktning. A orsakar att B inträffar.
• I vetenskapliga sammanhang jobbar vi både med att försöka verifiera, bekräfta våra slutsatser, att skapa generella samband. Men lika viktigt har det inom vetenskapen varit viktigt att försöka falsifiera våra hypoteser och slutsatser.