Close
I detta kapitel ska vi:
  • Diskutera vikten av att redovisa de källor vi använder
  • Presentera grundläggande principer för hur vi ska värdera och redovisa våra källor
  • Visa på några huvudsakliga sätt att använda referenssystem för att ange de källor vi använder

Varför ska vi och hur ska vi använda källor?

Som vi skriver i avsnittet om vetenskapliga metoder handlar det om att hitta de vetenskapligt sett mest lämpliga sätten att samla in information och uppgifter på. Vi brukar säga att våra vetenskapliga metoder hjälper oss att samla in det källmaterial vi behöver för att lösa vårt vetenskapligt uppställda problem eller besvara vår vetenskapligt ställda fråga. Källmaterialet kan till exemplet vara intervjupersonernas svar, observationer som görs och mätresultat som erhålls i samband med fältstudier eller kemiska experiment, men det kan även vara använda ämnen från försök med kemiska lösningar. Det kan också vara texter eller bilder från litterära källor som t ex böcker, tidningsartiklar eller från forskningsrapporter och avhandlingar. Källor är kort och gott det grundmaterial vi använder oss av och kanske kan vi likna det hela vid en bräda av trä.

Brädan av trä kan till exempel få symbolisera alla gymnasielever i år 2 på alla gymnasieskolor i Sverige. Säg att vi sedan vill undersöka hur elever i år 2 uppfattar relationen mellan studieresultat och de betyg de erhåller. Vi kanske också vill veta vilka faktorer som påverkar eller orsakar att de uppfattar relationen mellan studieresultat och betyg så som de gör. Gör vi intervjuer med eller ger ut enkäter till dessa elever kan vi likna det vid att slå ner spikar eller skruva i skruvar på olika ställen på brädan. Vi kan ställa frågor om mat- och sömnvanor, upplevd lycka, upplevd lärarkvalitet eller om elevernas egen inställning till skolan. Sätter vi skruvarna med regelbundet avstånd från varandra kan vi försöka se till att få ett representativt urval, vi gör intervjuer med säg 1000 elever på 20 skolor i Sverige. Vi kan sedan utifrån detta dra slutsatser om mönster hos hela gruppen gymnasieelever. Val av källmaterial och vetenskapliga metoder hänger således tätt samman.

Källor i vetenskapliga sammanhang bedömer vi utifrån källkritiska kriterier som kan sammanfattas med äkthet, beroende, tidssamband och tendens. Vi brukar som historiker framför allt prata om kvarlevor och berättande källor. Detta brukar både historielärare och samhällskunskapslärare gå igenom, förklara och undervisa om under både grundskoletiden och gymnasietiden. Är ni inte bekanta med dessa regler hänvisar vi till läroböcker och websidor kring källkritik. Ibland nämns även tolkning som ett källkritiskt kriterium och med det menar vi att ett källmaterial alltid måste värderas och tolkas utifrån det sammanhang källan kommer till (ursprunget) men också i vilket vetenskapligt sammanhang den används (forskningssituationen). En källas kvalitet, i betydelsen användbarhet och trovärdighet är alltid beroende av den fråga som ställs, något vi poängterat i tidigare avsnitt.

Vi skiljer för enkelhetens skull även mellan primära källor och sekundära källor. Med primära källor menar vi material eller uppgifter som ger förstahandsuppgifter om en händelse eller ett fenomen. Vi brukar allmänt kalla dessa för otryckta källor eller obearbetade uppgifter. Här kan vi nämna t ex intervjusvar, dagböcker, mätresultat från kemilaborationer. Sekundära källor är de som är bearbetningar och tolkningar av primära källuppgifter. Här kan vi nämna vetenskapliga uppsatser, avhandlingar och forskarrapporter. En del kallar ibland tidningsartiklar och nyhetsreportage för sekundära källor, men kanske ska man kalla dem för tredjehandskällor då de ofta bygger vidare samt tolkar och förenklar det som skrivits i vetenskapliga avhandlingar och rapporter. Men som sagt, tidningsartiklar kan i en undersökning vara primärt källmaterial om frågan är ställd på ett visst sätt. I avsnitt 8 Att skriva ett gymnasiearbete finns mer konkreta tips på var och hur man fogar in presentationen av och diskussionen om källanvändningen i den vetenskapliga rapporten.

I det moderna samhället är det också väldigt svårt att värdera och tolka information eftersom det dels finns en enormt stor mängd olika källor, och att det dessutom finns väldigt många olika kanaler, medier, för att förmedla informationen.

I det moderna samhället är det också väldigt svårt att värdera och tolka information eftersom det dels finns en enormt stor mängd olika källor, och att det dessutom finns väldigt många olika kanaler, medier, för att förmedla informationen. Det vi kan göra, när vi jobbar med vetenskapligt arbete eller förhåller oss till vårt lärande på ett vetenskapligt sätt, är att:

  • Utgå från kända vetenskapliga källor och lära oss mer om forskningsläget.
  • Tänka igenom vilken information vi vill ha.
  • Utsätta våra källor för källkritik.
  • Visa på hur vi gått tillväga för att samla in men också för att bearbeta och tolka källorna. Detta för att öka transparensen, genomskinligheten, att läsaren och granskaren kan följa hela processen och arbetet med våra källor

I vetenskapliga sammanhang är granskningen av forskningsresultaten en viktig del av processen. För att kunna göra det behöver vi veta både hur undersökningen gått till och vilka källor vi använt. För att den som läser ett vetenskapligt arbete lättare ska kunna se vilka källor som författaren använt, brukar vi förse arbetet med källhänvisningar. Det finns egentligen två huvudsakliga skäl till att vi som läser ett vetenskapligt arbete vill se vilka källorna är:

  • Vi vill som läsare kontrollera att den som skriver har belägg för att det som sägs i texten är relevant och korrekt. Vi vill alltså kunna bedriva källkritik och aktivt granska och värdera det som sägs i texten.
  • Det ska i en vetenskaplig text tydligt framgå vad som är dina egna tankar och vad som är andras tankar och resultat. Detta möjliggörs genom källhänvisningar eller vetenskapliga referenser.
  • Vi som läsare vill använda de uppgifter som finns i uppsatsen för ett eget arbete, och kan genom hänvisningarna hitta fram till den aktuella informationen. Det underlättar för kommande forskningsarbeten.

Vi kan nog säga att i ett gymnasiearbete är källhänvisningarna att likna vid att vi kastar ankar vid en strand eller ö, eller om vi så vill, att vi använder en redan befintlig husgrund för att bygga ett liknande hus som stod där tidigare. Eller så vill vi helt enkelt bara bygga till. Källhänvisningarna använder vi för att våra undersökningar och studier ska få en större tyngd och att vi ska förankra oss i den befintliga forskningen. Vår användning av referenser ger oss både idéer om hur vi ska gå till väga, men ger också hjälp att förstå den information och de källor vi använder i vårt forskningsarbete. Rent konkret använder vi oss av källhänvisningar, referenser eller det man kallar för vetenskapliga noter eller fotnoter.

Det kan ibland vara svårt att avgöra när man ska använda sig av källhänvisningar. Här följer några grundläggande förhållningsregler.

  • Det som anses vara allmänt känt, t ex att Sverige är en monarki, behöver inte beläggas med källhänvisning. Det allmänt kända varierar mellan ämnesområden och mellan olika nivåer i utbildningssystemet. Tänk er att ni som gymnasieelever skriver för den nivå ni befinner er på. Vad kan ni förvänta er allmänt känt bland era läsare, d v s bland gymnasielever på det program ni läser på?
  • Uppgifter som din undersökning eller uppsats grundar sig på t ex enkätsvar, ämnesspecifika uppgifter från litteratur eller statistiska uppgifter ska beläggas med källhänvisning. Detta görs för att det måste gå att kontrollera utifrån källkritiska kriterier.
  • Direkta citat från andra källor skall beläggas med en källhänvisning och citatet ska återges ordagrant som det står i källtexten. Detta gör vi för att det inte ska bli oklart om vem som står bakom texten och för att man inte ska råka ut för att bli anklagad för att så att säga ”sno” texter.

Vi kan kommentera och referera till våra källor på flera olika sätt och vi som handledare brukar rekommendera er som elever att använda det system som ni tycker är lättast att använda eller som är mest använt inom det ämnesområde ni arbetar. Det viktiga är att ni använder samma referenssystem genom hela rapporten. Var konsekventa alltså!

1. Direkta källhänvisningar i texten

Som författare kommenterar vi med ord, löpande i texten, vilka källor som ligger till grund för dina uppgifter. Vi berättar om källans titel, författare och, om du tycker det behövs, det år texten eller uppgifterna är ifrån. Det finns en tydlig fara med detta system och det är att textmängden ökar och att den blir mer svårläst.

2. Parenteser i texten (ex Harvard, APA)

Ett vanligt använt system är det som ofta av gymnasieelever kallas för parentessystemet. Det finns flera olika referenssystem som liknar varandra men de vanligaste kallas för Harvard eller APA.  En parentes sätts ut i texten direkt efter det stycke eller den mening där uppgifterna presenteras: (efternamn, förnamn; titel; förlag, tryckort, tryckår, sida). Första gången presenteras källan fullständigt, men därefter anges bara efternamn, tryckår och sida. (Efternamn, år och sida) I naturvetenskapliga sammanhang är det vanligt att man bara anger författares efternamn och årtal. Används mycket websidor så kan detta system vara krångligt att använda då texten riskerar att slitas sönder av en för detaljerad källinformation.

3. Fotnoter (ex Oxford)

Detta system är vanligt bland t ex historiker och det innebär att vi har fotnoter som sätts ut löpande i texten. Genom att använda en funktion i ditt ordbehandlingsprogram kan du göra detta på ett effektivt sätt. En siffra sätts in där du vill göra din hänvisning. Längst ner på sidan skriver du in källan. Första gången den används brukar hela källan presenteras fullständigt.1 Därefter räcker det om du anger författarens efternamn, tryckår och sida. Använder du samma källa som i föregående fotnot använder du ordet Ibid. och anger sida. Ett exempel: Vi infogar en fotnot.2 Vi infogar en till där vi vill hänvisa till samma källa och till sidan 34 och den följande sidan.3 Vill man hänvisa till flera sidor efter varandra i en bok ser det ut som i fotnot nummer 4.4 En generalnot används ibland, dock ganska sällan och det innebär att man anger källan direkt efter rubriktexten och då menar man att all text fram till nästa rubrik bygger på den källa som anges i fotnoten.

De flesta universitet och högskolor och de olika institutionerna på dessa har ofta bra sidor som vi kan använda oss av för att få mer detaljerad information om hur vi ska göra rent formellt. I länkarna nedan finns exempel från:

Umeå universitet

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/vanliga-referenssystem

Linnéuniversitetet

http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/skriva-referenser

 

[1] Efternamn, Förnamn, Titel, Förlag, Tryckort och Tryckår, Sida
[2] Nilsson 1993 s. 33
[3] Ibid. s. 34f
[4] Ibid. s. 34ff