Close

Vardagligt vetande och vetenskaplig kunskap

Föreställ dig att följande scen utspelar sig på torget när du går på stan med en kompis och möter en god vän till kompisens familj. Mannen och din kamrat börjar prata.

– Hej! Jag hörde att din bror flyttat till London. Jag vet att han kommer att trivas där!

Varpå din kompis svarar: – Ja, han flyttade förra måndagen, men det var till Paris han flyttade! Jag var inte med, men mamma och pappa sa att han var både nervös och förväntansfull! Men tror du verkligen att han kommer att gilla Paris; han säger ju att han har lite svårt för framfusiga fransmän!?

Mannen svarar därpå med ett stort leende: – Jag tror inte att han behöver oroa sig. Jag vet att parisarna inte är så farliga som de verkar! Jag har inte varit i Paris själv, men min kusin var på semester där 1972!

En vardaglig scen som denna händer oss alla flera gånger om dagen. I kommunikation med andra människor försöker vi förmedla vad vi vet och vad vi tror vi vet om världen. Tittar man närmare på dialogen ovan ser man att de som pratar med varandra tycks veta vissa saker, verkar ha missförstått annat och är mer tveksamma till något tredje. Ordet veta används i minst tre betydelser och vad personerna egentligen vet tycks vila på ytterst osäker grund. I vardagliga sammanhang tar vi för givet vad det innebär att veta och vi inser oftast eller får en känsla för när vi haft fel eller när vi inte riktigt vet. Men vad innebär det egentligen att veta, att ha fel och att tro?

Dessutom har vi alla olika former av kunskap som inte tar sig uttryck i mentala föreställningar utan som finns bevarade i våra kroppar och nervsystem, i form av en slags tyst kunskap. Att cykla, att manövrera ett stridsplan, att dansa en koreografi eller att genomföra en kata, (kata; kan enkelt beskrivas som rörelsemönster inom japansk kampsport) är kunskap, men av ett annat slag än den kunskap vi traditionellt förknippar med kunskapsbegreppet inom skolan. Hur ska man definiera dessa begrepp? Hur ser vetenskaperna på dessa frågor? Och vad har en sådan diskussion med ditt gymnasiearbete att göra?