Analys och syntes

När resultaten är sammanställda i avsnittet Resultat är det dags att försöka förstå vad de egentligen innebär och hur generella slutsatser som går att dra. I naturvetenskapliga ämnen är resultatavsnittet strikt förbehållet de egna resultaten. Men inom samhällsvetenskapliga ämnen (?) och humaniora (?) tillåts en analys och diskussion av resultaten inom detta avsnitt. Men det är alltid, oavsett ämnesområde, viktigt att tydligt skilja på vad som är egna resultat och vad som är en analys och tolkning av resultaten. Analys och syntes förs lämpligen i kapitlen Diskussion/Analys/Slutsats/Konklusion, direkt efter resultatavsnittet.

Om dina resultat styrker din hypotes är det viktigt att du visar detta och försöker hitta en logisk förklaring till detta. Eftersom hypotesen växte fram efter en redogörelse av det lite bredare ämnesområdet under rubriken Inledning/Bakgrund, är det lämpligen här som du börjar leta efter en förklaring. Om du gör en studie av hur kosten påverkar blodsockerhalten har du sannolikt redogjort för vad som är känt om detta samband i inledningen. Om du sedan genom egna experiment hittar ett positivt samband mellan sockerinnehåll i kosten och snabba blodsockertoppar kan du förklara detta genom den teori som du redogjorde för i Inledning/Bakgrund.

Om dina resultat inte styrker din hypotes är det lika viktigt att ge en möjlig förklaring till detta. Ett negativt resultat är också ett resultat och arbetet behöver inte vara sämre än ett arbete där resultatet bekräftar hypotesen. Det gäller bara att försöka hitta förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör. Om du till exempel inte får ett förväntat samband mellan frukosttyp och blodsockerhalt i exemplet ovan kan det finnas flera förklaringar till det. Frukostens sammansättning kanske inte såg ut som du trodde. En frukost typ som du ansåg vara fattig på snabba kolhydrater kanske i själva verket innehöll mycket socker. Det är vanligt att socker tillsätts i många olika typer av livsmedel där man inte förväntar sig det. En annan förklaring kan vara att blodsockerhalten påverkades av vad du ätit tidigare eller senare. Mätfel eller användning av olika mätare/mätstickor kan naturligtvis också spela in. Inom många ämnesområden, till exempel biologi, är det vanligt att en viss parameter/egenskap förklaras av flera andra. Även om man kan hitta ett positivt samband mellan en plantas tillväxt och tillgång till näringsämnen i jorden finns det fler faktorer som påverkartillväxten. Det kan vara växtens genetik, tillgång till solljus, vatten, temperatur etc.

Om det finns flera etablerande ”konkurrerande” teorier inom ditt ämnesområde är det viktigt att du tar upp dem i Inledning/Bakgrund. Då kan du relatera dina resultat till dessa i din analys/syntes. Stämmer dina resultat inte överens med den teori du tänkte dig kanske de stämmer med en annan. Inom humaniora kan det i en del fall vara lämpligt att presentera analysen i samband med de olika delundersökningarna i uppsatsens undersökningsdel. Analysen kan även vävas in fortlöpande i undersökningen och då behövs inget separat analyskapitel. Inom naturvetenskapliga ämnen skiljer man strikt mellan resultat och analys/tolkning av resultat.

Inom naturvetenskapliga ämnen är det vanligt att resultaten tolkas och förklaras enligt ovan i ett kapitel som heter Diskussion och som återfinns omedelbart efter resultatavsnittet. Inom ett sådant avsnitt finns det utrymme för att lyfta fram styrkor och svagheter med den egna undersökningen. Att du använt två olika metoder för att undersöka ett samband är en styrka. Svagheter kan vara undersökningen omfattning. Svagheter är ibland lättare att hitta. Det har inte varit möjligt (inom ramen för ett gymnasiearbete) att samla in så mycket data från ett så stort område som man egentligen skulle vilja för att kunna dra mer generella slutsatser. Den bästa tekniken har kanske inte varit tillgänglig. En fältundersökning gjordes kanske under en årstid som inte var optimal. Diskussionsavsnittet avslutas ofta med att författaren föreslår vidare forskning. Här kan du lägga fram förslag på hur du skulle kunna utveckla din studie ytterligare, kanske få svar på obesvarade frågor eller få tillräckligt underlagt till en statistisk analys.

Efter avsnittet Diskussion följer Slutsats. Det förekommer också att dessa två delar bakas ihop till ett avsnitt, Diskussion & slutsats. Slutsatsen sammanfattar resultaten, knyter ihop uppsatsen och ger ibland en kommentar om hur författaren anser att ämnesområdet bör angripas i framtiden.

Inom vissa ämnen, till exempel ekonomi, ser upplägget lite annorlunda ut. Den del som inom naturvetenskapliga ämnen benämns ”Diskussion” heter här ”Analys” och naturvetarnas ”Slutsats” heter istället ”Diskussion”. I grund och botten ser innehållet ut på motsvarande sätt, men det är viktigt att veta att det finns lite olika traditioner inom olika ämnesområden.

För att förstå hur en analys och syntes kan se ut kan det vara bra att titta på ett exempel. För kontinuitetens skull kan vi ta exemplet med fågelbordet från kapitel 4. Eftersom det är ett naturvetenskapligt arbete (biologi) kommer analysen in under avsnittet Diskussion & slutsats.