Validitet och reliabilitet

När vi gör undersökningar, t ex när vi genomför enkäter, mätningar eller intervjuer, är det viktigt att vi mäter rätt saker.  Om vi t ex vill undersöka hur rökvanorna på en gymnasieskola ser ut så måste vi ställa rätt frågor. Frågar vi elever hur mycket de tror att andra elever röker blir resultatet inte användbart eftersom vi då frågar om allmänna uppfattningar om rökningen och inte om personers egna vanor. Undersökningen har då låg validitet. Frågar vi däremot direkt personer om deras rökvanor, t ex om hur många cigaretter de röker per dag, i vilka sammanhang de röker, blir det mer korrekt och vi får fram ett resultat med högre validitet. Men validiteten är alltid beroende av kopplingen mellan hypoteser och de resultat man får fram i en undersökning. Vi måste alltså koppla metoden till vårt syfte och våra forskningsfrågor. Vi måste fråga oss om mätmetoden är användbar och lämplig för det vi vill mäta, och om vi mäter det vi vill mäta. Om vi mäter med flera oberoende metoder ökar validiteten. I kvalitativa undersökningar kan det ibland vara svårt att avgöra om vi mäter rätt saker på grund av att de fenomen vi undersöker, t ex människors uppfattningar, attityder och vanor, är komplexa till sin natur.

Det är också viktigt att de mätningar vi gör är trovärdiga och visar på hur det verkliga förhållandet egentligen ser ut. I fråga om rökvanor kan det sammanhang vi ställer frågor om påverka svaren i enkäten.

Det är också viktigt att de mätningar vi gör är trovärdiga och visar på hur det verkliga förhållandet egentligen ser ut. I fråga om rökvanor kan det sammanhang vi ställer frågor påverka svaren i enkäten. När vi undersöker rökvanor hos unga, liksom när vi undersöker hur ungdomars alkoholvanor ser ut, är det viktigt att de personer vi frågar kan svara utan att resultatet påverkas av andras åsikter och/eller påtryckningar. Är undersökningen utformad så att de svarande kan se andras svar kan svaren påverkas genom att de svarande är rädda för att svara ärligt, eller vill bättra på sanningen lite (de som svarar säger att de röker eller dricker mer eller mindre än de egentligen gör…). Vi pratar om undersökningens tillförlitlighet, och det vetenskapliga begreppet reliabilitet (engelska: reliable = tillförlitlig).

I samband med att vi gör mätningar inom naturvetenskapliga ämnen är en strategi att mäta flera gånger, och ser vi att mätresultatet inte ändras särskilt mycket ökar reliabiliteten. Vi kan då använda statistiska mått och beräkna till exempel medelvärde och standardavvikelse. Tar vi ett annat exempel med mer kvalitativt inriktade studier kan reliabiliteten påverkas av hur vi genomför en forskningsintervju, hur vi ställer frågorna. Ställer vi frågor om hur elever uppfattar undervisningen i matematik och har inlett vår intervju med att säga till de elever vi intervjuar att: ”Som ni vet så får undervisningen i matematik i Sverige kritik för att vara tråkig och dessutom har väldigt många elever utsatts för att ha många outbildade lärare. Jag vill därför ställa frågan, hur upplever ni undervisningen i matematik?” I detta fall har vi begått allvarliga fel som påverkar reliabiliteten, vi beskriver en situation på ett värdeladdat sätt, och förekommer på så sätt elevernas uppfattningar på ett felaktigt sätt. Eleverna kan naturligtvis svara ärligt ändå men påverkas troligen av den beskrivning som vi presenterar.

Som avslutning på detta kapitel använder vi oss av en skönlitterär referens.

En bra hjälp för att komma fram till den förklarande och förstående nivån är att använda teoretiska modeller för att visa på att vi kan förklara och förstå saker på olika sätt. Modeller kan jämföras med bilder och bilder är något som skönlitteratur men även poesi hjälper oss att skapa. Niklas Rådström, en känd svensk författare och dramatiker har skrivit en roman med titeln En handfull regn som handlar om barndomsvännen Bengt och hans tid på jorden. Bengt tog sitt eget liv och i ett kapitel lyfter Rådström fram åtta olika förklaringar till att Bengt valde att avsluta sitt liv. Utgångspunkten som inleder alla förklaringarna är en gemensam beskrivning av var, när och hur Bengt tog sitt liv…Nio gånger får vi läsa om att den 22 maj 1977, efter att ha varit på poesiuppläsning och besökt sin mors tomma lägenhet, vandrade han genom natten och hoppade från Västerbron. Därefter följer förklaringarna som tar sin utgångspunkt på olika nivåer.  Bengts individuella egenskaper och inre liv lyfts fram men också hans relation till primära och sekundära grupper i form av familj och vänner. Även lyfts samhällsperspektiv som den psykiatriska vårdens organisation och resurser fram som förklaringar. I ett avsnitt blir den rådande ideologiska strömningen och civilisationens struktur och funktionssätt en bakomliggande förklaring. I den nionde och sista antar Rådström ett mer funktionalistiskt sätt att förklara eller snarare kanske först Bengts självmord på, att depressionssjukdomen lever efter sina egna lagar och att förklaringarna var och en äger sin giltighet men att de tillsammans skapade förutsättningarna och orsakade Bengts självmord. Här kan vi använda en skalmodell, en cirkel bestående av flera skal. Vi kan leta efter förklaringar på olika nivåer och för att hitta svar på detta måste vi använda fler olika metoder:

Bengts självmord kan förklaras på den individuella nivån och förklaras genom biologiska eller individualpsykologiska orsaker. Vi hade kanske kunnat mäta Bengts uppsättning av DNA, hormoner eller signalsubstanser men också gräva djupare i Bengt personliga upplevelser av trauman och händelser i livet. Bengts relation till både mamma och pappa var komplicerad och kanske kan vi förstå självmordet som fenomen genom att studera relationen mellan barn och föräldrar. Relationen till föräldrarna präglades också av en generationskonflikt och en som man kan ana ideologisk konflikt om centrala värden i livet, om solidaritet och om intressen. Rådande ideologiska intressen kan vi förklara och förstå både på både många olika nivåer och mäta på olika sätt…Poängen är att det går att mäta saker på olika sätt och allt beror på utgångspunkter, teoretiska glasögon och filter men våra mätningar är svåra att göra på grund av att vi måste veta vad och hur vi mäter i relation till vad vi vill förklara.