Urval

Oavsett om vi använder oss av en kvantitativ metod eller av en kvalitativ metod är det viktigt att tänka på att det är den vetenskapliga frågan som ska vara vägledande för vilken metod vi ska välja. Nästa sak att tänka på är att sättet vi gör vårt urval på är mycket väsentligt för oss när vi ska välja metod och genomföra våra undersökningar. Urvalet kan ske på flera olika sätt. Det grundläggande är att vi i syftet och frågorna har uttalat oss om den nivå vi avser att undersöka och här stöter vi på en del intressanta val som vi måste fundera på.

Vi kan t ex undersöka saker på global nivå, regional nivå eller på lokal nivå men vi kan också undersöka saker utifrån olika hierarkiska nivåer i en organisation, t ex på medarbetarnivå respektive chefsnivå. Det kan också handla om att vi undersöker ett fenomen på samhällsnivå, på gruppnivå eller på individnivå. Varje vetenskap eller vetenskapligt ämnesområde har ofta sina ”egna” nivåer, något som ofta styrs av vilka fenomen man studerar men också av de traditioner som finns inom vetenskapen i fråga. I samband med gymnasiearbetet handlar det ofta om att göra undersökningar på den regionala/lokala nivån eller om man så vill på grupp- eller individnivå. För att få en bild av detta hänvisar vi till det sista avsnittet i detta kapitel där vi lyfter fram ett sätt att genom en modell tänka på hur man kan identifiera, beskriva, förklara och förstå ett vetenskapligt problem och koppla detta till vetenskapliga metoder. Men först ska vi nu gå vidare med den viktiga frågan om urvalet. Varje vetenskap eller vetenskapligt ämnesområde har ofta sina ”egna” nivåer, något som ofta styrs av vilka fenomen man studerar men också av de traditioner som finns inom vetenskapen i fråga.

Ett sätt att hantera frågan om urvalet är att försöka få med ALLA inom den undersökta gruppen. Har vi att göra med en relativt begränsad grupp, eller population som det kallas inom naturvetenskapen, kan vi välja att undersöka, eller så att säga ta med, alla individer eller enheter som finns att undersöka. Då löser vi enkelt frågan om representativitet förutsatt att alla i gruppen deltar. Vi ser till att ingen i gruppen är sjuk eller frånvarande vid undersökningstillfället och att alla i gruppen svarar på de frågor vi ställer, oavsett om det är en enkät vi genomför eller om vi genomför intervjuer. Vi gör då en så kallad totalundersökning. Det kan i samband med ett gymnasiearbete på samhällsprogrammet handla om att göra intervjuer med alla förvaltningschefer eller kommunstyrelseledamöter i en mindre kommun eller så kan det hända att man delar ut enkäter till alla elever på de högskoleförberedande programmen på skolan. I mer officiella forskningssammanhang kan det handla om att vi gör en statistisk undersökning av hela svenska folket, t ex som SCB gör då de samlar in uppgifter om den hela den svenska befolkningen för att på så sätt kartlägga t ex medianålder, medelålder eller utbildningsnivå. Fördelarna med att göra en totalundersökning är att vi med säkerhet kan uttala oss om det generella mönstret i den undersökta gruppen.

Ofta är det, särskilt i samband med gymnasiearbeten, väldigt krångligt att göra totalundersökningar. Det beror dels på att de aktuella grupperna eller datamängderna kan vara stora och dels på att det av praktiska skäl kan vara svårt att få tag på alla inom en grupp eller få tag på tillgängliga data.

Väljer vi istället att göra ett systematiskt urval så har vi en medveten strategi för hur vi gör urvalet. Detta gör att vi kan begränsa antalet personer som ska svara på en enkät eller hur många och vilka som ska intervjuas. Vi skapar någon form av regel för hur vi ska välja ut vilka personer vi ska intervjua, vilka stationer vi ska samla in mätdata ifrån eller vilka mätdata vi ska samla in. Det blir lättare att genomföra undersökningen, men vi kan också med hjälp av urvalet styra undersökningen så att vi kan studera en fråga på ett mer fördjupat sätt. Här är det dock viktigt att vi inte styr urvalet så att det blir skevt, att det inte bara bekräftar de slutsatser som VI VILL ska bli bekräftade eller att de slutsatser vi drar är felaktiga. I vetenskapliga sammanhang finns det ett begrepp på engelska som även stundvis försvenskas, bias. Vi skiljer generellt sett mellan det vi kalla slumpvis urval och styrt urval.

Ett slumpvis urval kan ske på lite olika sätt. Säg att det i ett gymnasiearbete ingår en undersökning om attityderna till rökning på den egna gymnasieskolan. För att mäta detta konstrueras en enkät som ska skickas ut till elever på skolan. Vi använder här skolans elevregister som grund och för att få till ett systematiskt men också slumpvis urval kan vi t ex välja var tionde elev. Alla elever på skolan har haft chans att komma med i urvalet och eftersom vi väljer var tionde elev är chansen stor att vi får till en bra bild över spridningen men att vi även får fram ett mer generellt mönster vad gäller de attityder till rökning som förekommer bland eleverna. När vi väljer att ta ut var tionde elev blir det slumpvisa urvalet systematiskt.

Ett styrt urval är nog bland det vanligast förekommande om vi ser till de gymnasiearbeten som genomförs. Det styrda urvalet ska ses en logisk följd av det syfte, de frågeställningar och de avgränsningar som vi jobbar utifrån. I exemplet med gymnasiearbetet om attityder till rökning kan vi genom att styra urvalet till att endast omfatta elever på det naturvetenskapliga programmet samt det samhällsvetenskapliga programmet. För att ytterligare precisera urvalet, eller om vi så vill undersöka frågan med hjälp av några variabler, kan vi sedan antingen enbart dela ut enkäten till tjejer eller till killar. Vill vi se skillnader i attityder mellan killar och tjejer, d v s ta med variabeln kön i vår undersökning, styr vi detta genom att dela ut enkäter till både killar och tjejer. Det kan också handla om att vi delar ut enkäter till de nämnda programmens elever på flera skolor för att på så vis komma åt en geografisk och organisatorisk variation, t ex mellan två kommunala skolor och en privat friskola. Skolorna är lokaliserade till olika delar av kommunen. Här får vi vara uppmärksamma så att urvalet tar hänsyn till skolornas respektive förutsättningar. Om de två skolorna har obalanser mellan antalet elever på yrkesprogram respektive högskoleförberedande program, och detta i sin tur påverkar fördelningen mellan könen, leder detta till att slutsatser om geografiska mönster riskerar att bli felaktiga.