Frågeställningar

De frågeställningar som den vetenskapliga studien syftar till att besvara kan vara av olika slag. Vanligen skiljer man mellan deskriptiva och analytiska frågor.

De deskriptiva frågorna

En vetenskaplig studie kan ha som syfte att beskriva eller kartlägga en viss företeelse eller ett visst fenomen. De frågor som definierar en sådan studie kallas deskriptiva. Det finns i syftet eller frågeställningen ingen strävan efter att förklara eller analysera. Ett konkret exempel kan vara en studie som har som syfte att kartlägga vilka fågelarter som rastar vid en Öländsk tångbank under oktober månad. Den deskriptiva frågeställningen blir: ”Vilka fågelarter rastar på tångbankarna vid Ottenby på södra Öland under oktober månad?” Resultatet kan presenteras som en lista med arter och det största antalet individer av varje art som observerats under nämnda månad.

De analytiska frågorna

Om en vetenskaplig studie gör anspråk på att förklara eller analysera en viss företeelse definieras den av en analytisk fråga. Det kan t.ex. handla om att man är intresserad av att undersöka korrelationen mellan två företeelser. Frågeställningen kan då formuleras så att man vill undersöka om en parameter påverkar den andra. Ett konkret exempel kan vara ett gymnasiearbete som har som syfte att undersöka om temperaturen påverkar i vilken omfattning fåglar söker föda under vintern. En analytisk frågeställning kan vara: ”Påverkar temperaturen antalet fåglar vid ett fågelbord under november och december månader?” I detta fall jämförs två dataserier (temperatur och antal fågelindivider vid fågelbordet) med varandra och graden av korrelation mellan de två dataserierna analyseras. I detta fall är dataserierna av kvantitativ natur, dvs. det går att ange temperaturen och antalet individer med siffror. Då kan resultatet presenteras i form av ett diagram.

Oftast är det inte 100 % korrelation mellan två företeelser.

Oftast är det inte 100 % korrelation mellan två företeelser. Det beror på att det så gott som alltid finns fler än en faktor som påverkar en företeelse. I exemplet ovan kan dessa faktorer vara förekomst av mat vid fågelbordet, tid på året (olika fågelarters förekomst kan variera med årstid), temperatur i angränsande regioner (som du inte mäter men som kan påverka hur fåglar rör på sig), andra väderföreteelser (t.ex. snö/regn), samt huruvida din huskatt tillbringade en vinterdag framför fågelbordet.  Även om du inte har data för dessa andra faktorer kan du diskutera möjliga faktorer som kan förklara avvikelser från din korrelation. Detta gör du lämpligen i avsnittet Diskussion, förutsatt att du inkluderat dessa faktorer i din Inledning/Bakgrund där du sätter läsaren in i ämnesområdet. Finns det stora avvikelser från den generella trenden, anomalier, kan dessa lyftas fram och försök till förklaringar till dessa framföras specifikt.

Ytterligare ett exempel på en analytisk frågeställning inom geografi(/samhällskunskap?) kan se ut så här: ”Vilken betydelse har den ökade globaliseringen haft för utbudet av olika restauranger i min hemstad?”. Det är troligt att variationen på restauranger har ökat över tid. En kartläggning av restaurangutbudets variation görs och restaurangerna kategoriseras (kinesisk, indisk, italiensk etc.). Dagens utbud jämförs med hur det såg ut tillexempel trettio år tidigare, lämpligen genom skriftliga källor eller intervjuer. Fenomenet globalisering definieras och olika aspekter (ökat resande/ökad turism, internet, etc.) beskrivs och reflekteras över i ljuset av restaurangutbudet. Med en sådan frågeställning är det svårt, för att inte säga omöjligt, att kvantitativt få en uppfattning om hur stor betydelse globaliseringen har haft. Resultatet mynnar istället ut i en diskussion kring tänkbara samband mellan de korrelationer som eleven hittar.