Egenskaper

Ett grundantagande som ligger till grund för alla vetenskaper är att alla ting, processer och tillstånd kan sägas ha olika egenskaper, dvs att de har olika kännetecken.

I filosofiska och vetenskapsteoretiska sammanhang brukar man skilja mellan minst fyra olika typer av egenskaper.

1. Primära egenskaper
2. Sekundära egenskaper
3. Tertiära egenskaper
4. Relationella egenskaper

Primära egenskaper är egenskaper som ting, processer och tillstånd har i sig själva och objektivt, dvs oberoende av vår mänskliga sinneserfarenhet. Till de primära egenskaperna brukar man räkna höjd, längd, bredd, djup, fasthet, form, rörelse, antal, vikt och storhet. Den blyertspenna jag har liggande på skrivbordet kan alltså sägas ha ett antal primära egenskaper; pennan är ensam, hexagon till formen, 12,5 centimeter lång och 5 mm bred, består av en grafitstav omsluten av ett cederträytterhölje, vikten är 3,4 gram. Enkelt uttryckt skulle man kunna kalla dem för de rent fysiska egenskaperna och dessa kan ofta beskrivas mer exakt i absoluta eller relativa tal.

Sekundära egenskaper är egenskaper som ting, processer och tillstånd har, inte i sig själva utan som uppfattas och skapas i vår mänskliga hjärna via våra sinnen. Till sekundära egenskaper räknar man vanligtvis färger, ljud, lukter, värme, smak och hårdhet. Just den penna som jag upplever framför mig är mörkgul, luktar en blandning av hyvlat trä och grafit, hårdheten är medel på den europeiska hårdhetsstandarden för blyertspennor. Våra mänskliga sinnen och vår hjärna har såväl styrkor som brister. Exempelvis kan vi uppfatta en hel del färger men vi kan varken se infraröd eller ultraviolett strålning, något som exempelvis insekter och fåglar kan. Det som framstår som en helt vit blomma för mig kan te sig som en orkan av färger för ett bi som är på jakt efter pollen. Det kan alltså tänkas att min gula penna har en helt annan färg i ett bis ögon. Dessutom finns det sinnesreceptorer som vi människor saknar men andra djur har, det gäller exempelvis känsligheten för elektriska strömmar som fiskar uppvisar och känslighet för magnetiska variationer som fåglarna utnyttjar för att orientera sig över halva jordklotet. Vi människor är alltså till stor del instängda i vår hjärnas kapacitet och verkligheten såsom vi uppfattar den får sin särskilda framtoning just därför. Evolutionen har ju främjat vår överlevnad inom ett särskilt habitat (livsmiljö), inte främjat en hjärna som registrerar verkligheten sådan som den är. Enkelt uttryckt kan vi kalla dessa för mer abstrakta egenskaper, sådana som är svåra att avgränsa och ange i siffror (även om vi ibland försöker ge maträtter en bedömning utifrån en sifferskala…)

Tertiära egenskaper är egenskaper som ting, processer och tillstånd tilldelas av oss människor utifrån våra värden och subjektiva föreställningar om världen. Egenskaper som exempelvis god, ond, vacker, ful och elak hör till egenskaper vi människor tilldelar såväl oss själva som fenomen runt omkring oss. De tertiära egenskaperna beror av våra upplevelser och åsikter och har präglats in i oss beroende på vår historiska och sociala tillhörighet. Således kan jag som författare tycka att en blyertspenna är en god och vacker sak därför att den på ett billigt sätt möjliggör för alla och envar att ta anteckningar som kan användas som idéer i ett kunskapsbygge. Samtidigt så kanske den kunskapströtte uppfattar pennan som ond och ful därför att den representerar intellektuellt förtryck och prestationsångest. Enkelt uttryckt kan vi koppla dessa till värdeomdömen. Vad vi tycker är vackert och gott påverkas av var vi kommer från och hur vi uppfostrats.

Relationella egenskaper är egenskaper som ting, processer och tillstånd har i relation till andra ting, processer och tillstånd. Egenskaper av denna typ kan vara såväl fysiska som mentala. Pennan ligger på skrivbordet, skrivbordet står i mitt arbetsrum, arbetsrummet är beläget på andra våningen i huset, huset står vid kanten av sjön. För att köpa pennan var jag kanske tvungen att skuldsätta mig, vilket innebär att jag och den som lånat ut pengar till mig har en tänkt relation till varandra (gäldenär – borgenär). Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om hur saker hänger samman med varandra…Om inte bordet hade funnits hade inte pennan kunnat ligga på den höjden där den ligger och då hade jag som ligger i sängen eller sitter på stolen jämte bordet inte kunnat nå den…

När du tar dig an ett kunskapsområde och ett ämne kan det vara en utmärkt start att göra ett objektorienterat schema. Vilka ting, processer och tillstånd finns inom det område du studerar? Försök att via en tankekarta skissa på vilka fenomen, ting, processer och tillstånd som du tänker jobba med.