Kunskap som ett mänskligt projekt

Det är när information tolkas i relation till större skeenden och företeelser som vi omvandlar information till kunskap. Att Brömsebrofreden inträffade 1645 blir meningsfullt för mig först när jag förstår att freden var en del av de invecklade striderna mellan Sverige och Danmark under medeltiden och tidigmodern tid. Dessa strider var i sin tur delar av ett större sammanhang som handlade om de europeiska kungahusens kamp och staters tillblivande. Kan man därefter förstå att de kungastyrda staternas tillblivelse var ett europeiskt försök att ordna maktrelationer inom och mellan skilda grupper och kulturer blir kunskapen fördjupad, mer insiktsfull. Det blir möjligt att se staterna och deras respektive, men även samlade, sätt att organisera sig som ett sätt för mänskliga civilisationer att fungera och anpassa sig till de existentiella och naturliga förutsättningar som fanns för människan i denna del av världen under en viss period i historien. Kunskap ger alltså, genom sitt sätt att skapa helhet på olika nivåer, en större förståelse av hur människan och världen hänger samman. All kunskap är sett ur detta perspektiv också en form av medveten konstruktion.

All kunskap har en riktning och en vilja. Den handlar om mänskliga subjekt, till exempel du och jag, som vill förklara och förstå vår egen existens och vår egen inre värld men också vår omvärld och alla de fenomen och relationer som fyller den yttre världen. Vi som studerar världen påverkar den. Detta faktum ger såväl metodologiska som kunskapsteoretiska problem. Metodologiskt blir det ett problem att veta om man undersöker världen ”som den är, oberoende av forskaren”. Ibland påverkar forskaren världen att bete sig på ett sätt som den inte skulle gjort om vi inte varit där. I kvantfysiken är det ett välkänt faktum att forskaren genom sin blotta närvaro i form av organiserat experiment påverkar partiklars rörelse. Inom vetenskaper som psykologi och etnologi är man också väl medveten om att man genom sin delaktighet, sin vilja och sina frågor påverkar människor i en riktning som de inte skulle tagit om forskaren inte hade funnits där. Ta exemplet medicinare, de upptäcker att de genom att dra in folk i hälsoundersökningsexperiment påverkar människor att välja en hälsosammare livsstil. Hmmm!? Jo genom att de undersökta vill verka duktiga och ge intryck av att leva hälsosammare än vad de egentligen skulle gjort om forskaren inte varit där så börjar de aktivt äta bättre, träna mer. De som studeras påverkas alltså dem som undersöker dem…

Vi som studerar världen påverkar den.

Men om det nu är så att vi människor som kunskapsskapande varelser påverkar världen, då uppstår ju också frågan: I vilken mån är kunskap en konstruktion av oss och har den egentligen någon ”yttre” motsvarighet i världen utanför oss. Dessutom kan man fråga sig om det finns olika former av kunskap och vad som skiljer den vetenskapliga kunskap du har som mål att använda och själv producera under gymnasiearbetskursen från det vetande och den kunskap du använder dagligen!?