Att närma sig kunskap och vetenskap

Stora delar av din skoltid har du ägnat åt att lära dig begrepp och resonemang som används inom olika kunskapsområden. En del av dessa kunskapsområden har ett arv som är tusentals år gammalt. De flesta av oss vet att Pythagoras var en grek som levde för drygt 2 500 år sedan. Fortfarande använder vi Pythagoras sats i skolan när vi räknar ut sidorna i en rätvinklig triangel eller för att räkna ut om en triangel verkligen är rätvinklig. Tala om långvarig påverkan på skolan! Men de flesta begrepp och resonemang som du lärt dig under dina år i skolan är bara några hundra år gamla, ibland ännu yngre. Differentialkalkylen som metod för att beräkna derivator inom matematiken är cirka 360 år gammal. Idén om arternas ständiga evolution inom biologin är drygt 150 år. Diskussionen om det undermedvetna som en viktig faktor för vilka vi blir under vårt liv har inte funnits inom psykologin i mer än drygt 100 år. Idéer om strängar och kvantskum inom fysiken är inte äldre än att de betraktades som relativt nya när du föddes. Kunskapsområden föds, växer och förändrar form och innehåll.

Medan du läser detta arbetar 100 000-tals forskare världen över inom hundratals kunskapsområden med att söka reda ut och svara på de senaste vetenskapliga frågorna med de modernaste vetenskapliga metoderna. Tanken är att du i samband med gymnasiearbetet ska bli en del av denna mänskliga aktivitet och få börja känna på vad det innebär att producera kunskap, och inte bara reproducera vad andra människor tänkt och undersökt. Med att reproducera kunskap menar vi egentligen att du lär dig vad andra redan kommit fram till. Detta är mycket viktigt inom utbildning för vi måste ju lära oss saker för att bli rustade för att kunna lära oss ännu mer… Men utbildning handlar också om att skapa ny kunskap, att använda nya metoder för att komma fram till nya kunskaper och insikter om hur världen fungerar. För att kunna lyckas med detta mål måste du försöka bilda dig en uppfattning om vad vetenskap och vetenskaplighet är och kan vara. Det är också viktigt att du får en känsla för vad som inte är vetenskap och vetenskaplighet.

Ibland kan begreppet vetenskap få en något mystisk betydelse, som om det vore någon form av ouppnåelig verksamhet som vi vanliga dödliga helst ska undvika. Ibland används begreppet vetenskap gärna som ett slagträ för något man inte tycker om eller vill motarbeta; – Det där är inte vetenskap, kan man höra människor säga! – Det där är inte särskilt vetenskapligt, kanske du har hört din lärare säga!? Men vad innebär då sådana påståenden och hur ska man förstå vad vetenskap är. Detta kapitel ska behandla dessa och några ytterligare frågor för att du ska få någon form av allmänbildande bakgrundsbild till det större sammanhang som ditt arbete ingår i. Tanken är att avmystifiera vetenskap som begrepp och göra det mera förståeligt men att samtidigt visa att vetenskaplighet kräver en del av sin utövare. Alla kan lära sig producera ny kunskap, komma till ökad förståelse och nya insikter, men det kräver tid, engagemang och nyfikenhet.