Varför detta läromedel?

Varför då skriva om något som håller på att falla på plats, något som har börjat få en fast form eller struktur? Är det inte att krångla till det för lärare och elever? Är det inte en risk att elever kommer att bedömas hårdare om de inte gör som det står här? Svaret är att risken finns, det vill säga att vi kanske krånglar till det litet, kanske försvårar det hittills gjorda arbetet runt om i landets skolor där många kanske kommit till tanken att nu äntligen kunna fortsätta på samma sätt. Säkert kan också många i praktiken fortsätta på samma eller snarlikt sätt, men det finns faktiskt skäl att trots det läsa vidare, att gå tillbaka till portalens innehållsförteckning och välja ut den rubriken, eller kanske den för fördjupning och diskussion kring det som rubriken antyder.

För dig som lärare och handledare handlar det kanske om att se om du tänker, resonerar och jobbar så som vi menar är en viktig utgångspunkt för gymnasiearbetet. För ATT vi menar det, är för att vårt syfte är att förtydliga det som inte sällan skrivs lite svepande, lite som att man tar för givet att alla läsare får samma bild av vad ett komplett gymnasiearbete är. Så är det givetvis inte. Vi har helt enkelt utgått ifrån oss själva: Vad menar jag med högskoleförberedd? Vilken nivå är godkänd? Som elev vill du veta svaren på sådana frågor. I en målstyrd skola har du också rätt att få veta det – och du har rätt att få veta det i förväg.

Det låter klyschigt, men det finns ju likafullt ett liv efter gymnasieskolan. Kanske redan innan studentmössan har lyfts till skyn på din skolas – eller din egen, om du är elev – studentdag, så har ett antal ansökningar skickats in till landets högskolor och universitet. De som tar emot din ansökan vill inte i första hand veta om den sökande är formellt behörig – det är en automatiserad kontroll. Däremot vill de veta att den som ska påbörja sin vidare utbildning har en uppfattning om vad det är att inleda och hantera högre studier, helt enkelt att inte bara komma in – utan att också komma ut därifrån och helst med en examen. Det är faktiskt det enkla men så väsentliga med gymnasiearbetet. Att det ska vara ett bevis på att eleven/du är högskoleförberedd. Häri ligger innebörden av att benämna det som en nyhet i introduktionen och därför det som ger gymnasiearbetet dess existensberättigande. Det är, menar vi, nämligen inte bara ett ”arbete” som ska göras under ”gymnasiet”.

Det är, menar vi, nämligen inte bara ett ”arbete” som ska göras under ”gymnasiet”.

Nyheten kan utläsas som ett antal faktorer i Skolverkets skrift Gymnasieskola 2011^[1]: Främst betonas att eleven använder en relevant vetenskaplig metod. Ett annat viktigt inslag av högskolekaraktär är gymnasiearbetets responsförfarande^[2] där eleven ska visa förmåga att såväl granska som att bli granskad. Ett slutfört gymnasiearbete blir därigenom ett kvitto på att vara högskoleförberedd. Betyget på gymnasiearbetet blir betydelsefullt för vad det var tänkt som; inte som en jämförelse med andra kursbetyg, utan som en förutsättning för vidare studier^[3].

[1] Skolverket, 2011 s. 45

[2] Muntligt eller skriftligt oppositionsförfarande (Ibid. s. 46)

[3] Ibid. s. 47