Därför detta läromedel!

Vi har skrivit med målet att nå ut till så många lärare och elever som möjligt. Ni kan som sagt göra väldigt ”rätt” på din skola. Du kan som elev göra ett mycket bra gymnasiearbete. Men för högskolor och universitet ska man inte behöva gå till varje skola, eller kommun och granska hur gymnasiearbetet är upplagt. Man ska veta att det finns en likvärdighet så långt det är möjligt. En nationell likvärdighet innebär att den som handleder eller skriver ett gymnasiearbete i Värnamo och Växjö, där vi råkar jobba, ska vara högskoleförberedande respektive högskoleförberedd på samma eller åtminstone likvärdigt sätt som en som handleder eller skriver ett gymnasiearbete i Stockholm, Luleå eller Bengtsfors.

Som lärare vet du när du undervisar i ditt ämne att du har styrkor och svagheter även inom ditt ämne, men ändå vilar du (oftast) trygg i att du vet hur man gör! Du kan ditt ämne! Du vet också vart du ska vända dig när du behöver läsa in dig, eller uppdatera dig. På samma sätt kan man säga att du, för att få din lärarexamen, har skrivit både en och flera uppsatser på högskolenivå, men i rollen som handledare kan en känsla av att det där var flera år sedan infinna sig – och dessutom var du då den som fick handledning.

Som elev är du väldigt bekväm med (?) att redovisa uppgifter i matematiken enligt vissa metoder, eller hur du grammatiskt ska formulera eller bryta ner en mening i ett språk. Gymnasiearbetet däremot är akademiskt skrivande i praktiken. Du vill därför få ditt arbetssätt och ditt skrivande bekräftat; Ska det vara så här? Men och oavsett om väckta frågor gäller dig som ska skriva ditt första och enda gymnasiearbete eller dig som är satt att handleda – samtidigt som ni ska förhålla er till en inte alldeles entydig form – tror vi att många skulle önska en större tydlighet kring ramarna.

Upprinnelsen till läromedlet var inte minst att vi själva önskade nämnd tydlighet. Vi har som gemensam nämnare att vi har en forskarutbildning i bagaget och vid såväl informella som senare mer formaliserade samtal kom vi fram till att vi tyckte oss se ett behov av en mer grundlig genomgång kring vad gymnasiearbetet är. Vi ville inte riskera att gymnasiearbetet skulle komma att vattnas ur och betraktas som en uppsats i mängden. Vårt mål var tvärtom; gymnasiearbetet ska ses som och fungera som en form av statusmarkör – en krona på verket – på gymnasieskolans högskoleförberedande program. Vi valde att ta avstamp i vetenskapligheten – att vara förberedd för högre studier. Vår egen erfarenhet och kombinationen gymnasielärare med vetenskaplig utbildning får legitimera att vi tog på oss rollen som läromedelsförfattare i och om gymnasiearbetet.

Vårt mål var tvärtom; gymnasiearbetet ska ses som och fungera som en form av statusmarkör – en krona på verket – på gymnasieskolans högskoleförberedande program.

Sist i raden av orsaker poängterar vi vikten av att inleda arbetet med gymnasiearbetet i god tid. Läsåret/årskurs tre ska kunna inledas med att åtminstone följande punkter redan är genomförda under föregående vårtermin/årskurs två: Val av ämne och inriktning; Fördelning/tilldelning av handledare; Genomgång av grunderna i gymnasiearbetet (Förslagsvis med utgångspunkt i föreliggande läromedel!); Genomgång av gymnasiearbetets formalia och skolans mall, samt och inte minst viktigt att eleven har formulerat sitt problem, sitt syfte och frågeställningar, eller en naturvetenskaplig hypotes kring sitt valda/tänkta ämne. Genom att avsätta en relativt begränsad tid till detta i årskurs två menar vi att skolan ger eleverna en trygghet inför det avslutande skolåret. Tryggheten och insikten att skolan har en genomtänkt strategi för ett arbete som alla ska genomföra tror vi genererar en ökad status åt gymnasiearbetet. Dessutom skapar förberedelse under våren i årskurs 2 en möjlighet för den som av olika skäl vill genomföra något kring gymnasiearbetet under sommaren.

Du ska känna att du får ut något av såväl läromedlets helhet som dess delar. Vissa avsnitt är direkt riktade till dig som lärare och handledare. Andra avsnitt är lika direkt riktade till dig som elev. Men i och med att allt ryms i Vägar till gymnasiearbetet finns möjligheten att gå över gränsen när man vill, eller känner att man behöver det. I en handledningssituation kan denna möjlighet utnyttjas för att komma så nära som möjligt när det gäller förståelse av hur en viss del av texten ska utformas. Det blir inget prov på innehållet. Prövningen blir att läsa, diskutera och tillämpa. Varsågoda! Här är vår ram.