Grundprinciper, struktur och några viktiga frågor

En gemensam nämnare och som är genomgående för läromedlet är teori, konkretion och tillämpning. Eftersom vi är flera författare såg vi det som väsentligt att det i sig inte skulle påverka läsandet. Däremot kan givetvis svårighetsgraden på ett avsnitt, eller i jämförelse med ett annat, vara av varierande karaktär. Det är ofrånkomligt att ett vetenskapsteoretiskt avsnitt också blir mer teoretiskt – och därigenom kanske mer tänkt som att det är riktat till den handledande läraren – än ett avsnitt om att formulera ett vetenskapligt syfte. Det sista vilar ansvarsmässigt på handledaren, men som elev måste du vara så införstådd med ditt syfte att det ligger som en bekväm kudde oavsett var du väljer att vila dina tankar. Bekväm, men också ständigt påminnande; Glöm mig inte!

Fördelningen mellan delarna i principen teori, konkretion och tillämpning kan variera. Som du kunde läsa i föregående stycke så måste en text ibland ha den inbyggda funktionen av att teoretisera eftersom vissa delar kräver mer förklarande bakgrund, medan andra delar blir tydligast genom konkreta exempel.

Om man skulle översätta avslutningen av innevarande kapitel till att ingå i ett gymnasiearbete, så skulle vårt syfte – eller snarare syftet med läromedlet – kunna konkretetiseras i behovet av ett genomgripande läromedel kring och om gymnasiearbetet. Det finns förvisso (redan) ett antal kortfattade texter kring att skriva gymnasiearbeten. Vi menar att dessa har sina förtjänster och vi har nog också (alla) i större eller mindre utsträckning använt oss av dessa – för egen del och i handledningssituationen – såväl under gymnasiearbetshandledning som tidigare i samband med gymnasiearbetets föregångare projektarbetet (PA1201, Skolverket). Samtidigt är de här texterna just kortfattade, där fördelen är det lättillgängliga formatet. I korthet menar vi att dessa texter förtjänar sin plats som rapportmall och de ger också viss strukturerad information och konkretion. Men utifrån vårt syfte där ”genomgripande läromedel” betonas så vill vi utveckla något mer. Vi vill gå från guide och mall till läromedel.

Vi vill gå från guide och mall till läromedel

Några frågor – om än inte frågeställningar; läs mer om frågeställningar här  – får så avsluta denna introduktion. Frågorna är tänkta som läromedlets grundfrågor. Ett kortare resonemang har till viss del redan tidigare i det här avsnittet förts kring den första av frågorna. Men det finns mer att tillägga, till den såväl som till resterande frågor. För dig som elev hoppas vi att frågorna är sådana som du har funderat över – men lite vid sidan av själva ämnet du skriver om. För dig och din handledare tror och hoppas vi att frågorna kan vara en bra början på ert (sam-)arbete.

• Vad innebär det att vara förberedd för högre studier?

• Hur vetenskaplig ska man vara i ett gymnasiearbete?

• Vilka kunskaper och förmågor är det jag förväntas utveckla?

• Hur ser konkreta exempel på vetenskapligt arbete ut – dåliga såväl som goda?

Med denna introduktion och med vägledningen om läromedlets principiella struktur i föregående avsnitt hoppas vi att du – vare sig du är lärare/handledare eller elev – ska kunna välja var och vad du vill läsa om vid varje tillfälle du känner ett behov av förstärkning och vägledning i samband med din handledning eller ditt skrivande.

Lycka till med gymnasiearbetet!

Författarna – Om oss