Utformning

Det finns många olika sätt att strukturera en uppsats på. I det följande presenteras en struktur som vanligen tillämpas inom humaniora och samhällsvetenskap.

Titelsida

Alla gymnasiearbeten ska ha ett titelblad. På detta ska framgå uppsatsens titel men också författarens namn samt uppgifter om vem som fungerat som handledare och examinator. Titeln ska visa vad uppsatsen handlar om och ibland ka en förklarande undertitel vara på sin plats. En uppsats om svensk biståndspolitik skulle kunna heta: ”Att ge eller inte ge – debatten om det svenska biståndet i riksdagen under 2000-talet”.

Innehållsförteckning

Alla gymnasiearbeten ska ha en innehållsförteckning. I den ska kapitelrubriken anges till vänster och sidangivelsen stå till höger på sidan.

Inledning

En bra inledning ska väcka intresse och leda in läsaren i ämnet. Ögonblicksbilder, människoöden eller välfunna citat är bara några exempel på hur en text kan inledas. Efter det inledande stycket presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar. De kallas även problemformulering och delfrågeställningar. Syftet ska presenteras tidigt i gymnasiearbetet så att läsaren vet vad det är uppsatsen skall handla om. Här kan det också vara på sin plats att presentera uppsatsens disposition.

Källor och metod

Gymnasiearbetet ska innehålla ett avsnitt där de källor som arbetet bygger på presenteras. Här ska författaren också kritiskt värdera sitt material och berätta hur detta använts i undersökningen. För att värdet av källorna ska kunna bedömas är det viktigt att utgå från de frågor som ska besvaras i gymnasiearbetet. Det är frågan som avgör vilken typ av källmaterial som är lämpligt att använda och det är i relation till denna som materialets styrkor och svagheter ska bedömas.

Forskningsläge och teoretiska utgångspunkter

Forskning handlar om att ta reda på sådant som vi inte visste tidigare. För att ta reda på vad som tidigare skrivits om ett ämne redogör författaren för detta i ett särskilt avsnitt kallat forskningsläge. Detta använder man sedan som avstamp för sin egen undersökning. I denna del av gymnasiearbetet kan det vara lämpligt att redogöra den teoretiska förklaringsmodell man tillämpar i sin undersökning. I arbetet med gymnasiearbete är det inte möjligt att inom den relativt korta tid som står till förfogande skaffa sig en gedigen inläsning av tidigare forskning eller visa upp en god teoretisk förförståelse. Genom en enkel litteratursökning kan man visa läsaren om det finns mycket eller lite skrivet om det ämne som behandlas i gymnasiearbetet.

Undersökningen

I denna del av gymnasiearbetet visas resultaten undersökningen. Här besvaras de frågor som presenterades i inledningen. Det är lämpligt att strukturera uppsatsens undersökningsdel efter de uppställda delfrågorna. Då minskar risken att man som författare glömmer att besvara någon av frågorna och det gör även att uppsatsen får en god struktur.

Analys

I gymnasiearbetets analysdel diskuteras och förklaras de resultat som framkommit i undersökningen. I en del fall kan det vara lämpligt att presentera analysen fortlöpande i texten i samband med att de olika delfrågorna i uppsatsen besvaras. Om skribenten väljer att göra på detta vis behövs inget separat analyskapitel.

Sammanfattning

Alla gymnasiearbeten ska avslutas med en sammanfattning där de resultat presenteras som framkommit i undersökningen. Här visar författaren att uppsatsens syfte uppfyllts och att samtliga frågor besvarats. Sammanfattningen ska vara så utförlig att den kan läsas fristående från den övriga uppsatsen. Den får inte innehålla någon information som inte redan presenterats i uppsatsen. En lämplig struktur kan vara att presentarera gymnasiearbetets syfte och frågeställningar följt av källmaterial, metod och undersökningens resultat.

Abstract

Ditt gymnasiearbete ska innehålla ett abstract där syfte, delfrågor, material och metod samt resultat presenteras. Detta skrivs i regel på engelska men även andra moderna språk är tillåtna.

Käll- och litteraturförteckning

I käll- och litteraturförteckningen förtecknas det material som använts i gymnasiearbetet, det vill säga böcker, intervjuer, websidor och andra typer av källor.

Det finns få saker som går upp mot att hålla ett färdigt arbete i sin hand. Vägen till målet kan vara arbetssam men det är mödan värt.

Formella krav på ett vetenskapligt arbete

Det är viktigt att gymnasiearbetet uppfyller de grundläggande krav som man kan ställa på ett vetenskapligt arbete. Det gäller både undersökningens genomförande och uppsatsens utformning. Undersökningens utformning har behandlats ovan. I detta avsnitt presenteras några av de faktorer saker man bör tänka på som författare för att gymnasiearbetet ska kunna anses uppfylla vetenskapliga krav.

Referenssystemet

Alla uppgifter som förekommer i texten skall anges med referenser. Detta kan göras på olika sätt. Man kan göra en källhänvisning i den löpande texten eller genom att referera genom att använda fotnoter. En referens kan fylla flera funktioner:

• De ger referenser till de källor och den litteratur som författaren hämtar uppgifter ifrån i sitt gymnasiearbete.

• Fotnoter kan användas för att avlasta texten från resonemang som kan vara intressanta men som bedöms ligga vid sidan av huvudspåret eller bryta av framställningen.

• Referenser kan även användas för att hänvisa till andra ställe i texten.

Att belägga påståenden är referensernas viktigaste uppgift De gör det möjligt för läsaren att kontrollera att den åberopade uppgiften verkligen existerar på angivet ställe och att de slutsatser som dragits på grundval av denna är rimliga. Detta kallas för akribi. Författaren ska ange källan till alla uppgifter som förekommer i texten med undantag för dem som kommer från honom eller henne själv. Om ett påstående kan anses vara allmänkunskap behöver det inte beläggas med en referens. I detta fall får man som författare utgå från den tänkta publiken. Att juni och juli är sommarmånader är att betrakta som allmänkunskap medan de sannolikt inte är lika känt att världens längsta träsoffa står i Oskarshamn. I det fallet är det lämpligt att ange en referens. Referenser behöver inte sättas ut efter varje mening. Det vanliga är att man sätter ut en referens när man hämtat uppgifter från en källa och byter till en annan. Vid citat skall referensen sättas omedelbart efter citatets slut, efter citattecknet. Alla citat ska återges ordagrant. Såväl fotnoter som referenser inom parentes placeras i slutet av den eller de meningar som innehåller information från en viss källa.  Om författaren vill förklara ett ord eller begrepp som används kan referensen placeras inne i meningen. En referens till en bok innehåller vanligen författarens efternamn, verkets tryckår samt den eller de sidor som informationen hämtats från enligt principen: Larsson, 2009, sid. 110-112. Den fullständiga informationen om det använda verket med uppgifter och titel och förlag hittar läsaren i käll- och litteraturförteckningen.

Förkortningar

Ibland är det praktiskt att använda förkortningar i texten.  Allmänt vedertagna förkortningar som t. ex, osv eller p.g.a. är oproblematiska men om man vill använda egna förkortningar och exempelvis skriva AH istället för Adolf Hitler ska detta anges i en särskild förkortningslista tidigt i gymnasiearbetet.

Käll- och litteraturförteckning

Allt material som används i gymnasiearbetet ska förtecknas i en särskild käll- och litteraturförteckning som placeras efter texten. Här redovisas tryckta källor och litteratur under en rubrik och otryckta källor under en annan. Ibland använder man flera rubriker exempelvis intervjuer, websidor och så vidare.

• Otryckt material det vill säga sådant man hämtat i olika arkiv redovisas först. Glöm inte att ange arkivdepå, arkivbildare, materialtyp och seriesignum. Intervjuer räknas som otryckt material och redovisas genom att författaren anger intervjupersonens namn samt datum för samtalet.

• Tryckta källor och litteratur redovisas under en egen rubrik i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. Om det rör sig om en källpublikation eller om ingen författare angivits till verket sorteras den efter första bokstaven i titeln. Boktitlar kursiveras medan titlar på tidnings- och tidskriftsartiklar anges inom citationstecken. Tidskriftens titel anges då i kursiv stil. För böcker ska även förlag och förlagsort anges.

Bilagor

De diagram, kartor och intervjufrågor som använts i gymnasiearbetet kan med fördel läggas som bilagor i uppsatsen. Varje bilaga ska förses med ett nummer och en förklarade text som berättar vad den visar.

Bilder

Den som vill använda bilder för att illustrera sitt gymnasiearbete kan göra detta.  Det är emellertid viktigt att bilderna tillför något till texten och inte bara finns med som utfyllnad. Bilden ska förses med en bildtext som berättar vad bilden föreställer samt vem som producerat den.

Att skriva vetenskapliga arbeten är i mångt och mycket ett hantverk. Ju mer man tränar, desto skickligare blir man. Att kunna uttrycka sig i skrift är en färdighet man har nytta av i hela livet, oavsett vad man väljer att arbeta med.