Till att börja med

Många drömmer om att skriva en bok. Att lära sig hur man självständigt producerar texter är en bra början. Att på egen hand genomföra en undersökning är arbetsamt men också stimulerande och givande. Gymnasiearbetet ger en möjlighet till fördjupning inom något intressant ämne. I detta avsnitt presentaras hur ett sådant arbete kan läggas upp och struktureras. Innan vi tittar närmare på själva utformningen av arbetet kan några inledande råd vara på sin plats.

Några praktiska råd

• Låt ditt intresse styra valet av ämne för gymnasiearbete. Det självständiga arbetet blir mycket lättare och roligare om du skriver om något som du är intresserad av.

• Du måste utgå från en väl avgränsad fråga eller problemformulering. Om frågan är för vid eller för oprecist formulerad kommer det vara svårt att ro projektet i land. Ämnet Adolf Hitler är alldeles för brett. Man kan mycket väl skriva ett arbete om denne nazistledare men man måste då formulera ämnet som en fråga. Man skulle exempelvis kunna genomföra en undersökning som utgår från frågan: Hur har personen Adolf Hitler skildrats i olika biografier? Huvudfrågan bör sedan brytas ner i delfrågor. Om man exempelvis väljer att skriva om bilden av Adolf Hitler så är det omöjligt att undersöka alla aspekter av hans liv. Det gäller därför att bryta ner huvudfrågan i delfrågor. De kan exempelvis handla om hur man har skildrat hans barndom, hans relation till kvinnor och hans politiska drivkrafter. Att använda delfrågorna som rubriker när resultaten av undersökningen presenteras ger uppsatsen en god struktur. Huvudfrågeställningen ska fungera som undersökningens ryggrad och vara den röda tråd som löper genom uppsatsen.

• En väl genomtänkt disposition underlättar skrivarbetet. Genom att kortfattat skriva ner vilka avsnitt texten skall innehålla och vad de olika delarna skall behandla blir det lättare att se den färdiga texten som en helhet. På så vis blir det lättare att se om de olika delarna logiskt följer på varandra. En välstrukturerad text ger ett gott intryck medan en ostrukturerad uppsats skapar förvirring hos läsaren och gör det svårare för denne att ta till sig det budskap skribenten vill förmedla.

• Var noga med textens språkliga utformning och undvik stavfel och ofullständiga meningar. En vetenskaplig text bör inte innehålla en prosa i jag-form. En riktig språkdräkt ger liksom en god struktur ett gott intryck av uppsatsen medan ett dåligt språk drar ner intrycket av en text, oavsett hur intressant innehållet är. Det är därför en god idé att inte slarva med korrekturläsningen.